muuffhha?

såg nyss en skum sak.. även fast jag slutat skriva så ligger statistiken i genomsnitt på 10.. är det verkligen folk som typ fortfarande läser? I såna fall skulle jag bli mycket happy om ni kommenterade;)

back to business??

yeeeeeesss! kom äntligen på lösenordet!:D Är lite sugen på börja skriva igen så jag hade tänkt skriva några kapitel och se om jag hinner med det. Avsluta novellen ett halvår efter jag slutat skriva liksom;) Hahah ne men vi får se.. I såna fall ska jag då börja med att ha typ 20 kapitel klara för sen lär jag ju hamna efter ganska mycket;) Aja, we'll se. Bajs♥

lägger av

Har verkligen inte tid med novellen just nu, jag är hemskt ledsen men nu tar jag en paus. Ska försöka skriva klart den så kanske jag publicerar den längre fram när hela är klar. Eftersom jag går nian nu så är det massor i skolan och tro det eller ej men jag har faktiskt ett liv också ;) Jag tycker ni gör såhär, ni följer mig via bloglovin -klicka hääär- och så ser ni om jag uppdaterar om någon månad istället. tack för att ni hållt ut så länge trots min dåliga uppdatering.

peace♥

Never say never - kapitel 95

Jag gjorde som han sa och lugnade ner mig. Jag spände fast mig och gjorde mig redo för att landa i Malibu. Den här veckan kommer bli underbar!

I taxin smsade jag mamma och pappa för att försäkra dom att resan gått bra. Justin ringde Ryan och han skulle hälsa till dom andra från oss. En timma senare var jag, Justin och Kenny framme på hotellet. Vi checkade in och letade upp våra rum. Kenny hade rummet bredvid mig och Justin så det var ju perfekt. Justin låste upp och vi gick in. Och jag gapade stort och tappade greppet på min väska. Det var så fruktansvärt fint! Jag granskade sovrummet och blev helt utom mig av glädje. Det var så stort och det var världens underbaraste utsikt utanför fönstret. Vattnet var galet blått och jag kunde inte vänta tills vi skulle titta runt här i Malibu!

-Har du tittat på badrummet? ropade Justin från hallen. Han hade inte ens kommit längre. Jag hade bokstavligt talat rusat in.
-Nej. svarade jag men skyndade mig in dit.

-HELVETE!! utbrast jag.
-Vad?! frågade Justin och sprang in till mig.
-JAG VILL OCKSÅ HA ETT SÅNT HÄR FINT BADRUM!
-Åh du skrämde ihjäl mig, jag trodde typ det låg ett lik här..
-Haha förlåt.
-Så, gillar du det?
-Nej.. jag ÄLSKAR det!
-Hahah aww. Vad bra.
-Ska vi gå och titta runt snart eller? frågade han sedan och jag såg att han också var ivrig.
-Jaaa! Jag måste bara fräsha upp mig först.
-Inte nödvändingt.
-Men det kommer ju vara massa paparazzisar här..
-Du är alltid vacker.
-Awww.

Men jag bytte ändå om till en mörkblå shortsdress och bättrade på mitt smink. Jag packade ner det jag behövde i en vit väska och tog på mig mina flipp flopp.
-Nu går vi gumman! tjatade han.
-Jaja nu kommer jag. flinade jag.

Vi gick och knackade på Kennys rum eftersom det kändes säkrast att ha med han. Vi började med att gå ner på stranden och det första vi möttes av var några fans. Justin ställde upp på bilder och pratade socialt med dom. Dom var väldigt trevliga och pratade även med mig.
-Nu ska vi gå vidare, ta hand om er tjejer! Trevligt att träffas. sa Justin efter ett tag. Dom log stort och sa saker som ''jag älskar dig'' ''ha det bra'' osv.

När vi gått runt längst stranden och varit inne på lite små affärer betsämde vi oss för att gå och äta. Vi letade upp en mysig resturang och beställde mat. Jag tyckte synd om Kenny som satt ensam vid ett bord lite längre bort men jag förstod att han var van.
-Är du glad att det var Malibu vi åkte till? frågade han medans vi väntade på maten.
-Ja verkligen!
-Men du måste ju funderat på vars du trodde vi skulle.
-Ja, man vet ju aldrig när det gäller dig. Haha.
-Hahah nehe, trodde du typ att vi skulle till nordpolen eller?
-Haha never say never.
-Pssh, det där stämmer inte alltid. flinade han.
Jag fnissade och snart kom servitrisen med mat.

När vi ätit klart började vi dra oss mot hotellet. När vi var framme slängde jag och Justin oss på sängen helt utmattade. Sedan bytte jag om till pyjamas och tvättade bort sminket medans Justin duschade. Jag startade tven och bäddade upp sängen.  Han kom ut med en handduk runt höfterna.
-Ohh Alize likeee. flinade jag och kollade på hans mage.
-Hahah, kom här. flinade han och vinkade med fingret (fattar ni vad jag menar? xD)
Jag reste mig upp och gick fram till honom. Jag la armarna runt hans hals och han kysste mig mjukt.
-Vill du sova? viskade han och smekte mig på ryggen.
-Jag är jättetrött. mumlade jag.
-Då sover vi.

Jag nickade och gick in på toan för att borsta tänderna. Och sedan kröp jag ner bredvid Justin. Jag somnade snabbt efter det.

Blev rätt så kort kapitel nu men min bror ska tydligen ha min dator nu.. KOMMENTERA!

sorry

Ledsen att jag uppdaterar så dåligt men jag har typ inte tid. Har massor i skolan och i helgen ska jag på återträff med konfan men jag ska göra mitt bästa. Har ett halvt klart kapitel som troligtvis kommer ut imorgon. Jag har alldelens för mycket planer för den här novellen, önskar egentligen att den bara kunde ta slut så fort som möjligt eftersom jag inte hinner med den, men det går ju inte;]

Never say never - kapitel 94

-Hur känns det att åka på turné då? frågade Caitlin medans vi åt glassen.
-Det känns grymt kul, jag saknar verkligen alla mina fans och hela mitt crew. Men jag kommer inte klara mig utan er! sa han sorgset.

­-Vi kommer inte klara oss utan dig heller. mumlade vi alla i munnen på varandra.
-Men ni har i alla fall varandra!
-Ja i och för sig. nickade Ryan.
-Men ändå! suckade jag.
-Det är inte samma sak utan dig. mumlade Chaz.
-Aww guys, det är inte direkt så att jag ska ut i krig. Vi klarar oss!

En timma senare lämnade vi cafét och vi kramade alla hejdå.
-Vi syns nästa helg då, ha det bra. sa Ryan när han kramade mig.
-Ja, detsamma. Hejdå!

Jag och Justin började gå hemmåt.

Morgonen efter vaknade jag redan klockan 6 av mitt jobbiga alarm. Jag skulle fixa det sista för att sedan vara på flygplatsen klockan 8. Medans jag pressade igen resväskan kom pappa in på mitt rum.
-Godmorgon, är du redo att åka snart?
-Jaa. Justin kommer och hämtar upp mig om en tio minuter.
-Justin ringde faktiskt nyss mig och sa att jag skulle skjutsa dig istället.
-Jaha okej.
-Nu tar du det lugnt där borta, va försiktig.
-Jaaaaaa pappa. suckade jag och satte mig på resväskan och drog i dragkedjan allt jag kunde.
-Haha förlåt men jag är så rädd om dig.
-Det är ju lugnt, Kenny ska med.
-Kenny?
-Hans livvakt!
-Jaha. Ja det lät väl lite bättre då. nickade pappa.
-Nu måste jag fortsätta, vi åker om fem minuter!
-Vill du ha hjälp med något?
-Ja, stäng den här förbannade väskan!!!
-Lugn. flinade han och drog igen den hur lätt som helst. Han bar ner den till bilen och jag hörde hur han stängde bakluckan.

Jag blev helt plötsligt jätte pirrig och kunde inte låta bli att hoppa runt i mitt rum. Jag och Justin skulle åka iväg helt själva!! Ja iof skulle ju Kenny med men han är ju aldrig direkt ivägen. Simon kom in på mitt rum och tittade konstigt på mig och jag slutade redan hoppa.
-Vafan? mumlade han. När åker du?
-Jag åker NUUU! Asså fattar du, jag och Justin ska åka bort ensamma!
-Andvänd kondom. sa han och skakade på huvudet.
Jag suckade och föste ut honom från mitt rum.

När vi sedan var framme på flygplatsen såg jag hur Justin stod och väntade på mig. Jag sa hejdå till pappa och gick fram till Justin.
-Hej shawty, är du redo att åka?
-Yes sir. sa jag uppspelt.
-Haha då kör vi! log han stort.

När vi äntligen gått igenom alla säkerhetskontroller och Justin uppmanat all personal att inte berätta vars vi skulle kom vi äntligen på planet. Som tur var var det inte så mycket fans där heller så vi kom lätt fram.

Vi letade våran plats och satte oss ner. Vi pratade bara med varadra och lyssnade ingenting på flygvärdinnorna som gick igenom all säkerhetsgrejs.
-Snälla Justin kan du inte berätta vars vi ska?! frågade jag desperat.
Han flinade retsamt.
-Det där är bara taskigt...
-Haha förlåt men vi är snart framme, håll ut.
-Du tror jag kommer fatta vars vi är när vi kommer dit eller?
-Jag hoppas du kan läsa.
Jag grimaserade mot honom och han började skratta.

Några timmar senare väckte en flygvärdinna mig och Justin. Jag lyfte trött huvudet från hans axel.
-Ni måste ta på er säkerhetsbältet för snart landar vi i Malibu.
-MALIBU?! WHAT THE FUCK?! utbrast jag och blev genast vaken. Flygvärdinnan ryckte till och kollade konstigt på mig. Sedan gick hon vidare till dom framför oss.
-Jaha.. det där blev ju inte som jag tänkt. mumlade Justin.
-Malibu?! Jag har alltid velat åka till Malibu, JUSTIN DU ÄR BÄST!!
-Haha lugn. flinade han.

Jag gjorde som han sa och lugnade ner mig. Jag spände fast mig och gjorde mig redo för att landa i Malibu. Den här veckan kommer bli underbar!

Blev ett kort kapitel nu men jag har egentligen inte tid. släkten firade mig ikväll och nu måste jag göra massa läxor men om ni kommenterar mycket kommer det ett längre imorgon!

Never say never - kapitel 93

När vi sett klart filmen så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna sedan somnade jag i hans famn.   

-Vad ska vi göra idag? frågade jag Justin när vi satt och åt frukost.
-Jag vet inte, hur mår du?
-Jag tror jag är frisk nu.
-Tror? frågade han misstänksamt.
-Jag mår i alla fall bättre än igår.
-Okej, tror du att du skulle orka hänga med grabbarna och Caitlin då? Jag tänkte, vi åker ju imorgon så vi kanske ska träffa dom innan det.
-Ja gärna. log jag.

När vi ätit klart åkte vi hem till Justin för att han skulle kunna byta kläder. Jag packade med mig lite kläder och grejer hemifrån som jag skulle kunna lämna hos Justin så jag slapp låna kläder hela tiden.

-Du kan lägga dina grejer i lådan längst ner. sa han och pekade på en vit byrå. Jag nickade och la ner mina grejer.

Medans Justin fixade håret ringde jag Ryan.
-Yoo sis!
-Haha hej Ryan. Ska du göra något speciellt idag?
-Jag ska va med Chaz.
-Okej, kan inte ni hänga med oss och spela basket?
-Jo, ska Beadles med?
-Jag vet inte, jag ska ringa dom också.
-Okej, men vi möts på basket planen klockan 2?
-Awesome!
-Hejdå. sa han och jag la på.

-Ryan och Chaz ska med! ropade jag till Justin.
-Ring Chris och Catie också!
-Jag håller på. mumlade jag medans jag slog numret till Caitlins mobil.
-Va?
-Inget.

-Yooooooo dude! svarade Caitlin.
-Tjeeeenare.
-Hur är läget? Är du taggad inför resan?
-Klart jag är! Jag tänkte att vi kanske kunde träffas idag? Allihopa? Jag, Justin och grabbarna hade tänkt åka och spela basket, hänger du och Chris med?
-Sure!
-Great, vi möts på planen klockan 2.
-Det blir bra det. Har du packat allting nu då?
-Ja, men jag blir galen för Justin vägrar säga vars vi ska!
-Jag förstår det, moahah jag vet var ni ska.
-Men ååh alla vet ju!!
-Haha du kommer bli glad i alla fall.
-Vilken tur...
-Hahah men då syns vi 2 då!
-Kan du inte snälla säga vars vi ska?!
-Hahah ne, hejdå.
-Hejdå. muttrade jag.

-Hahah det låter som att hon inte heller avslöjade. flinade Justin bakom mig.
-Neeeeej.. sa jag drygt och vände mig om.
-Hahha men du får ju se imorgon. log han stort och närmade sig mig.
-Det är tur det.

Han nickade och jag började kyssa honom passionerat och han besvarade ivrigt.
-Mamma är inte hemma. flinade han och styrde mig mot sängen.
-Det lät ju bra. mumlade jag och fortsatte kyssa honom.

Han ''slängde'' mig i sängen och la sig över mig. Vi kysstes entusiastisk och jag började dra av honom tröjan. Jag smekte honom på magen och han började kyssa mig i nacken. Jag suckade njutningsfullt och han drog av mig min tröja. Vi kysstes allt mer häftigt och drog snabbt av varandras byxor. Medans han knäppte upp min behå kysste han mig i nacken och jag drog av hans kallsonger. Han drog ner mina trosor och pressade sig närmare mig. Försiktigt trängde han sig in i mig och jag stönade högt. Han började långsamt men sedan körde han på snabbare och snabbare tills vi båda kom.

Vi la oss ner i sängen och myste tills vi bestämde oss för att ta en snabb dusch. Men mina snabbduschar tar alltid lång tid ändå så Justin hann bli klar långt innan mig. När jag stängde av duschen hörde jag hur Justin lyssnade på musik. Medans jag torkade och klädde på mig började ''i just had sex'' spelas och jag kunde inte låta bli att fnissa. När jag kom ut från badrummet så sjöng dom just ''So if you had sex in the last 30 minutes then you're qualified to sing with me'' och självklart började Justin sjunga med
''I just had sex
And it felt so good
A woman let me put my penis inside her
I just had sex''

Jag flinade och slog till Justin i huvudet och han ryckte till.
-Äntligen är du klar! utbrast han när han stängt av musiken.
-Hahaha, vad är klockan?
-För mycket.
-Men klaga inte på att jag duschar länge!
-Förlåt. flinade han. Ne men den är två så vi måste åka nu, om du är klar alltså?
-Jajamen.

När vi kom fram till basket planen var dom andra redan där. Vi hälsade på alla och Justin gjorde alla möjliga handslag med killarna och så kramade han Caitlin.
-Vi vill helst inte veta varför ni är sena? Eller är någon intresserad av deras sexliv? muttrade Chaz.
-Käft! Du är bara avundsjuk för att du inte har något sexliv! flinade Justin.
-Akta paparazzisarna. fnissade Christian.
-Haha kom igen ska vi spela nu eller? utbrast jag och slog bort bollen från Chaz händer och träffade korgen direkt.
-Snyggt! ropade alla killarna.
-Inte visste jag att du kunde spela basket. flinade Ryan.
-Inte jag heller. fnissade jag.

Vi spelade på ganska länge och när Chaz och Christian var helt genomsvettiga gav dom upp. Dom måste alltid tävla om allting. Haha. Vi andra fortsatte spela lite men sedan bestämde vi oss för att gå och köpa glass.

Vi fick lite svårt att ta oss fram för paparazzisar och fans kom från alla håll men tillsist hjälpte poliserna oss och vi gick in på ett café. Servetrisen ledde oss till ett lite mer avskilt bord och vi kunde äntligen andas ut.

-Hur känns det att åka på turné då? frågade Caitlin medans vi åt glassen.
-Det känns grymt kul, jag saknar verkligen alla mina fans och hela mitt crew. Men jag kommer inte klara mig utan er! sa han sorgset.

Känns konstigt att inte be om ursäkt nu när jag inte uppdaterat på en vecka men eftersom ni inte kommenterat tio kommentarer föränn idag så är det ju inte mitt fel, jag har flera färdiga kapitel men ni kommenterar ju aldrig så varför ska jag då uppdatera?.. Aja, här har ni i alla fall ett kapitel

Never say never - kapitel 92

När jag packat klart det mesta la jag mig i sängen igen och insåg att jag inte var riktigt frisk än. Jag måste ha somnat för jag vaknade av att någon strök mig över kinden.

-Hej Justin. mumlade jag, utan att ha öppnat ögonen.
-Hur visste du att det var jag?
-Haha, jag känner dig för väl.
-Hur mår du?
-Jag trodde jag var frisk så jag började packa och massa men sen insåg jag att jag fortfarande var sjuk.
-Ajdå, men du mår i alla fall bättre?
-Ja. nickade jag och satte mig upp.

-Justin kan du snälla säga vars vi ska annars kommer jag bli galen! utbrast jag efter en stunds tystnad.
-Haha, vi ska till ett ställe... flinade han.
Jag suckade och förstod att det inte var värt att tjata.
-Haha förlåt men det blir inte lika roligt om du får veta.
-Jooooooo!
Han flinade bara och kysste mig.

-Jag antar att du inte tänker säga något så ska vi sätta på en film eller?
-Jaa, om du inte vill sova alltså.
-Vad är klockan? frågade jag.
-Halv åtta.
-Oj, jag borde kanske äta middag då.
-Ska jag fixa något åt dig? frågade han gulligt.
-Äsch, skit i det, jag är inte ens hungrig.
-Haha okej, får jag välja film?!
-Ja, om du väljer någon bra. flinade jag.

Han gick bort till min bokhylla och började leta bland alla filmer jag har.
-Är a walk to remember bra? frågade han efter ett tag.
-Jaaa! Den är så sorglig.
-I såna fall kommer jag börja gråta..
-Awww!

Han startade filmen och vi kröp ner under täcket. Jag la mig på Justins bröst och han började greja med mitt hår. När filmen var slut grät både jag och Justin.
-Den där filmen är så dum, dom förstör den bara! muttrade jag.
-Jaa. mumlade han.

-Vill du se en till film eller vill du att jag ska åka hem?
-Kan du inte stanna över natten?
-Jag vet inte.. vill verkligen din pappa det?
-Äsch, skitsamma.
-Ne men de är väl onödigt om vi gör något så du inte får fara på måndag?
-Ja det har du ju rätt i, men det är i alla fall värt att fråga. sa jag och reste mig upp. Jag gick först in i pappas sovrum men där var han inte så då sprang jag ner till vardagsrummet och där satt han.

-Pappa, du vet att jag älskar dig va? log jag stort.
-Vad vill du nu ha Alize?
-Varför tror du att jag vill ha något? frågade jag oskyldigt.
-Det märkst allt för tydligt.
-Bajs, jag måste träna på det där...
-Hahah, ne men vad var det du ville?
-Kan Justin snälla snälla snälla få sova här? Snälla söta rara pappa?!
-Lugn, du hade bara kunnat fråga normalt, det spelar ingen roll om du låter så där. flinade han.
-Men får han det?!
-Okejdå.
-Men inget sex hoppas jag?!
-Pappa! utbrast jag och gick i väg.
-Andväng kondom i såna fall! skrek han efter mig och jag törs lova att Justin hörde det eftersom han skrattade när jag kom in på mitt rum igen.

-Herrgud... mumlade jag och lutade mig mot dörren.
-Det låter som jag fick. flinade han.
-Jaa..
-Perfekt, ska vi se en till film då eller?
Jag nickade och han gick till bokhyllan igen jag följde efter honom och vi började leta runt efter en bra film.
-Har du sett den här? frågade han och höll upp en American Pie film.
-Hahah ne jag tror inte det.
-Ska vi se den? flinade han.
-Hahah sure.
-Kom här. sa han och tog tag i min hand för att dra mig närmare honom.

Han började kyssa mig i nacken och upp mot mina läppar.
-Justin snälla, inte nu, du kommer bara bli sjuk, det är inte värt det! Även fast jag vill det jätte mycket så är det inte värt. Du kommer bara bli sjuk när vi är borta då. sa jag desperat medans han fortsatte kyssa mig.
-Sluta vara så underbar så blir jag inte tvungen att göra om det. muttrade han.
-Hahah nu sätter vi på den här himla filmen. fnissade jag och slog den i huvudet på honom. Han lyfte upp mig och slängde mig i sängen sedan hoppade han på mig och började kittla mig. Jag skrattade hysteriskt och försökte verkligen komma bort men det var omöjligt.
-Du måste banta Justin! utbrast jag mellan skrattet.
-Jaså, senast jag var inne på twitter var det någon som sa att om hon skulle träffa mig skulle hon släpa mig i min penis till McDonalds och tvinga i mig 20 BigMac för att jag var så smal.

Det gjorde bara att jag skrattade ännu mer.
-Om du inte slutar nu kommer jag kissa på mig! skrek jag hysteriskt men han lyssade inte.
-Förlåt men nu måste jag sparka dig mellan bena!
Direkt jag sa det flög han av mig och flyttade så långt bort som möjligt från mig. Jag började skratta och skyndade in på toan så det inte skulle hända någon olycka. När jag kom ut igen hade Justin startat filmen och jag la mig snabbt ner bredvid honom.

-Din brorsa var nyss här, han trodde jag våldtog dig. flinade han.
-Hahah som att jag skulle skratta då.
-Han trodde du grät.
-Han har nog fel på sin hörsel. sa jag och Justin började skratta.

När vi sett klart filmen så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna sedan somnade jag i hans famn.

Nu kan uppdateringen bli lite sämre för jag vill njuta av dom sista dagarna av sommarlovet men jag ska försöka skriva ändå! 10 kommentarer för nästa kapitel!

Never say never - kapitel 91

-Hej shawty, hur mår du?
-Bajs. muttrade jag.
-Haha aww. Du kanske hade mått bättre om du inte åkte till skolan idag.
-Kanske det..
-Du vet att jag har rätt. flinade han och la sig ner bredvid mig på sängen.
-Jag hatar när du har rätt.

-Lilla vän. flinade han och kysste mig bakom örat.
-Akta, du blir sjuk.
-Ingen fara. Bara jag får vara med dig.
-Tack för att du kom hit föresten.
-Du jag har en liten sak att prata med dig om... och du har inga undanflykter för jag har redan fixat allt.
-Vadå?
-Jag har en liten överraskning.
-Vad för överraskning?

-Vi två ska åka bort i en vecka.
-Vars?
-Det får du se.
-Men.. När?
-På måndag.
-Shit jag måste ju börja packa.
-Alize, det är tisdag idag, det är en vecka kvar du hinner packa på söndag till och med.
-Men jaha, hur mycket kostar det då?
-Det ska inte du bry dig om för jag betalar allt.
-Nemen Justin.
-Som sagt, inga undanflykter.
-Men jag måste ju prata med pappa!
-Redan gjort.
-Men på måndag? då är det ju fortfarande skola, i såna fall måste jag ju ta ledigt.
-Redan gjort.
-Jag kommer missa massor, jag måste ju göra bort allt innnan vi far då.
-Vi har inte ett enda prov kvar, bara en inlämmning som ska in på fredag.
-Den har jag ju redan gjort klart.
-Precis.

-Har du verkligen fixat allting?
-Jajamen!
-Åh vad roligt! utrbast jag men jag hade helt glömt bort att jag var sjuk.
-Tänk om jag inte är frisk då?
-Det är ju en vecka kvar, du hinner nog bli frisk.

-Men, vars är det vi ska?
-Det får du ju se.
-Men jag måste ju veta vad jag ska packa!
-Packa det du känner för, och om du saknar något köper vi det bara när vi är framme.
-Om det finns affärer där ska vi alltså inte till rymden.
-Troligtvis inte. skrattade han.
-Åh nu kommer jag ju inte kunna tänka på annat än det här.
-Hah du kan ju behöva något att tänka på nu när du är sjuk.
-Det har du rätt i. muttrade jag.

-Nu ska du få sova, men jag kommer tillbaka imorgon efter skolan. Okej? sa han och satte sig upp på sängkanten.
-Okej. mumlade jag och vände mig mot honom. Han la sin hand på min kind och jag rös.
-Bli frisk nu min lilla prinsessa. viskade han och kysste mig mjukt och flyttade sakta bort ansiktet några centimeter.
Jag nickade och sedan kysste jag honom igen. Han log och reste sig sedan upp, han gick bort till dörren.

-Vi ses imorgon.
-Ja, hejdå älskling. sa han och stängde dörren efter sig.
-Jag saknar dig redan. mumlade jag tyst för mig själv.

Jag låg bara hemma i sängen resten av veckan, på lördag morgon kände jag mig bättre och gick direkt in i duschen. När jag klätt på mig och borstat tänderna gick jag ner för att leta något att äta till lunch. Pappa fixade hamburgare och vi åt alla tre tillsammans. Simon var verkligen grisig när han åt. Haha.

-Är du frisk nu tror du?
-Jag hoppas det.
-Hur känns det att åka till, jag menar eh, bort med Justin? frågade pappa.
-Till?! Vet du vars vi ska?!
-Kanske lite. sa han oskyldigt.
-Vars?!
-Nemen det kan jag ju inte säga, då blir det ingen överraskning.
-Ni ska till Irak, han ska spränga dig i luften och sedan bli tillsammans med en annan tjej. Kan vi byta samtalsämne nu?! muttrade Simon.
-Haha är det någon som är avundsjuk? flinade jag.
-Jag vill också åka bort med världens kändaste tonåring!
-Varför?
-Det är ballt. flinade han.
-Jag är i alla fall inte tillsammans med han för att det är ballt. muttrade jag och gick upp på mitt rum. Haha ibland är jag allt lättretad.

Jag letade fram en stor resväska så jag kunde börja packa. Andledningen till att jag tog en stor var för att jag inte hade någon aning om vad jag skulle ta med mig för kläder så därför packade jag typ med mig hela min garderob. Alison och Kate var lika taggade som jag för att åka bort med Justin. Dom hade massor idéer vars vi skulle och deras första gissning var jorden runt men det tar antagligen mer än en vecka. Haha.

Ryan och C:ena var avundsjuka eftersom jag skulle sno han en hel vecka. Jag tyckte faktiskt lite synd om dom. Jag ville bara berätta för hela världen men Justin hade förbjudit mig att prata om det bland annat folk och att skriva det på twitter/facebook eftersom vi då kanske inte behöver ha tusen papparazzisar efter oss redan första dagen.

När jag packat klart det mesta la jag mig i sängen igen och insåg att jag inte var riktigt frisk än. Jag måste ha somnat för jag vaknade av att någon strök mig över kinden.

Vars tror ni dom ska? KOMMENTERA! :)

Never say never - kapitel 89

Jag gick på toa först och sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. Just då jag höll på somna kom pappa in i mitt rum.
-Godnatt gumman. viskade han och kysste mig i pannan.
-Godnatt, älskar dig.
-Älskar dig med.
Han stängde dörren och jag somnade snabbt efter det.

När jag vaknade av alarmet kände jag mig mer plågad än vanligt och jag stannade kvar i sängen. Jag insåg att jag var sjuk. Great. Men eftersom det snart är sommarlov och sista tiden att fixa betygen så tvingade jag mig upp ur sängen. Det första jag gjorde var att ta två alvedoner. Jag tog sedan en dusch och gjorde mig klar för skolan. Jag höll på missa bussen men som tur var hann jag med. Jag satte mig bredvid Chaz.

-Tja Alize!
-Hej. sa jag så glatt jag kunde.
-Hur är läget?
-Jadu.. sådär. Jag är sjuk.
-Men Alize vafan gör du i skolan då?
-Jag är inte i skolan. flinade jag fast jag fattade vad han menade.
-Men ååh! suckade han.
-Hahaha men jag har tagit värktablett så de blir nog bättre.
-Jävla knarkare...

Jag skrattade och slog till honom.
-Har Justin sagt till dig att han ska på turné snart?
-Ja om typ 3 veckor.
-Just efter skolavslutningen?! Jag trodde det var längre kvar...
-Tyvärr, när berättade han det för dig?
-Igår.
-Jaha.. men det har han vetat länge ju.
-Okej, varför har han inte sagt det tidigare?..
-Men han kanske inte ville berätta så tidigt för han inte vill att du ska tänka på det.
-Jaa, jag antar att det är så.
-Säkert. log han.

-Jag kommer sakna han jätte mycket.. mumlade jag.
-Jag vet, de var sjukt tungt förra gången han var borta så jag ser inte direkt fram emot det.
-Men han älskar ju det så vi får leva med det.
-Joo jag vet.
-Har han förändrats mycket sens han blev känd?
-Ne inte alls, eller inte vad jag har märkt, det är klart han har ju vuxit upp men inte typ blivit ''divigare'' eller så.
-Så bra då. log jag.

Bussen stannade och vi var framme vid skolan. Jag och Chaz mötte Beadles på parkeringen och vi följdes in.
-Justin har släppt bomben. sa Chaz och tittade menande på Christian och Caitlin.
-Ojdå.. det tog ett tag. mumlade Chris.
-Hur känns det? frågade Caitlin.
-Jag vet inte riktigt.. Men en sak vet jag, vi ska klara det!
-Så ska det låta. utbrast Chris. Give me five! flinade han och höll upp handen. Jag give me fiveade han och vi gick fram till skåpen.

Trots att jag var sjuk så klarade jag av skoldagen ändå. När jag kom hem slängde jag mig på soffan med datorn. Mitt huvud värkte och jag kallsvettades. Egentligen ville jag bara sova men jag kände mig tvungen att prata med Alison och Kate. Jag kände på mig att jag kommer behöva dom sjukt mycket nu när Justin åker iväg. Men jag började med att logga in på Twitter. Där såg jag att Justin hade skrivit massor om den kommande turnén och hur mycket han älskade fansen och att han skulle sakna sin familj och sina vänner osv. Sedan loggade jag in på msn och tur nog så var Kate inne.

''Hej!'' skrev jag.
''Heeej!''
''Jag saknar dig jätte mycke!''
''Vi saknar dig med!''
''Vi? är Alison också där?''
''Jajamen. Kan inte du komma och hälsa på snart?!''
''Hej Alison! Jag hade faktiskt hoppats på att ni kunde komma och hälsa på i sommar''
''Det gör vi gärna, hoppas bara vi kan!''
''Ni måste, för jag kommer inte klara mig utan er i sommar!''
''Haha än så länge har du ju klarat dig väldigt bra''
''Ja, men nu åker Justin på turné och då kommer jag dö ;(''
''Åh förlåt vi hade glömt att våran bästa vän är tillsammans med världens kändaste tonåring ;D''
''Hahah''
''Nej, ärligt talat, vi har stalkat er överallt, läst varenda artikel och sett varenda bild eftersom vi inte pratat så ofta.. och vi ville liksom veta hur det var med dig''
''Hah, läskigt. Aww.. förlåt. Jag har typ knappt pratat med pappa sens vi kommit hit.''
''Hoppas du inte förändras för mycket bara''
''Nejdå, jag lovar''
''Kan vi inte webba?''
''Jo gärna!''

Jag accepterade och det var så skönt att se dom igen.
-Fyfan vad jag har saknar er! utbrast jag.
-Ja samma här! sa dom i mun på varandra.
-Ni måste snacka med era föräldrar om ni kan komma hit på sommarlovet!
-Ja, dom måste ju säga ja! Hoppas det inte är för dyrt bara...
-Äsch, jag kan betala lite.
-Hahah annars kan väl Justin betala. flinade Alison.
-Hahhaha det gör han säkert, men det skulle jag aldrig kunna tänka mig att fråga han.
-Haha, vet du hur mycket han tjänade förra året?!
-Nej, varför skulle jag veta det? Haha.
-För du är tillsammans med han?! Duuh?
-Hahah, jag bryr mig inte om hans pengar.
-Du är weird...
-Haha men hur mycket tjänade han då?
-53 miljoner dollar!!
-Då är jag tillsammans med en miljonär. flinade jag.
-Hahah skummis.

Vi snackade i säkert två timmar om allt möjligt. Men tillsist mådde jag alldelens för dåligt för att hålla ögonen öppna. Vi sa hejdå till varandra och lovade att vi skulle prata så fort som möjligt igen. Jag stängde av datorn och la den på bordet sedan drog jag en filt över mig. Jag somnade kort därefter och vaknade av att pappa skakade mig.
-Gumman det är mat nu.
-Jag är inte hungrig. mumlade jag.
-Du måste äta.
-Men jag är sjuk.

-Jag ser det, men du måste äta ändå.
-Varför?!
-Du kanske blir frisk då.
-Knappast.
-Never say never! eller vad det nu är Justin säger hela tiden.
-Haha pappa. fnissade jag plågat och slog till han på armen.
-Kom nu!
-Jaja. muttrade jag och satte mig upp alldelens för fort. Huvudet snurrade och jag la mig genast ner igen.

-Ingen bra idé. mumlade jag för mig själv. Jag försökte igen men reste mig saktare den här gången. Det gick bättre och jag släpade mig in till köket. En timma senare låg jag i min säng i pyjamas. Jag drack te för att minska halsontet och tittade på MTV. Plötsligt knackade det på min dörr och jag samlade kraft för att ropa kom in. Dörren öppnades och Justin kikade in.

-Hej shawty, hur mår du?
-Bajs. muttrade jag.
-Haha aww. Du kanske hade mått bättre om du inte åkte till skolan idag.
-Kanske det..
-Du vet att jag har rätt. flinade han och la sig ner bredvid mig på sängen.
-Jag hatar när du har rätt.

Haha jag vet inte om jag skrivit tidigare vad hennes vänner från phoenix heter men jag har glömt bort det så därför hittade jag ba på nå nya namn ;) tänkte bara om det finns några som har superminne och kommer ihåg vad dom hette och så får ni inte ihop det, men Alison och Kate är i alla fall hennes gamla vänner från phoenix ;) Tio kommentarer för nästa kapitel! :D

Never say never - kapitel 88

-Äsch, han skulle nog inte tro det, han vet att du älskar honom och han älskar dig. log hon.
-Aww, syns det? log jag stort.
-Det syns enormt mycket.
-Haha pinsamt.
-Nejdå, men du? lova mig en sak! sa hon hotfullt.
-Vadå? frågade jag och ryggade tillbaka.

-Att jag får vara din brudtärna på erat bröllop.
-Hahah självklart! Tror du verkligen att jag typ skulle ha Ryan som min brudtärna eller? skrattade jag.
-Man vet ju aldrig, det är ju dig vi snackar om. flinade hon.

Jag skrattade och boxade till henne på armen och hon började också skratta.
-Tror du verkligen att vi kommer gifta oss? frågade jag när jag tänkt efter på vad hon sagt.
-Jag hoppas det i alla fall, för ni passar så bra ihop och Justin är verkligen lycklig tillsammans med dig.
-Aww. log jag stort.

Justins perspektiv
-Justin kommer du ner en stund? ropade mamma från köket.
-Jaha. suckade jag och stängde av datorn.

När jag kom ner såg jag mamma, Kenny och Scooter sitta runt köksbordet.
-Tjena. log jag mot Kenny och Scooter som jag inte visste var här.
-Vi måste prata om din turné Justin. sa Scooter.
-Okej..?
-Det är ju bara tre veckor kvar nu. fortsatte han.
-Ja juste, det är en sak jag viljat fråga ganska länge nu, det finns ingen möjlighet att skjuta upp den?
-Va?! utbrast mamma och alla tittade frågande på mig.
-Nej, biljetterna har redan släppts och allt är klart. sa Scooter.
-Okej..
-Varför skulle vi skjuta upp den? frågade Kenny.
-Det har bara varit så skönt att vara ledig ett tag. mumlade jag.
-Vadå vill du lägga av med det här eller? frågade Scooter och jag hörde att han var irriterad.
-Nejnej, absolut inte!
-Bra. sa han och dom andra nickade instämmande.

-Skulle inte Alize kunna följa med då? föreslog mamma.
-Va? sa jag chockat.
-Jag antar att det är hon du inte vill lämna, plus att jag verkligen gillar henne hon är ytterligare en grej som håller kvar dig på jorden.
-Åh ibland hatar jag att du är så smart... Men de var en jävla bra idé!!
-Vårda språket! väste mamma.
-Hahah, vi får se men troligtvis inte hela turnén i såna fall. log Scooter. Det beror på vad Kenny tycker också, tvivlar på att han orkar hålla reda på två galningar som du och Alize. flinade han.
-Hahah det ska jag nog klara. flinade Kenny tillbaka.

När vi pratat klart så gick jag upp på mitt rum. FANFANFAN var det ända jag kunde tänka. Jag vill inte skiljas från Alize och alla dom andra. Speciellt inte nu när allt är så perfekt. Jag startade datorn igen och loggade in på twitter. Jag skrev ''im glad im soon on tour with you guys again but i'll miss my family and friends a lot..'' #mixedfeelings

Sedan retweetade jag och följde några fans. Tänk att en sån litet sak kan förändra deras liv. Jag bestämde mig för att ta en dusch för att lugna ner mig. När jag var klar la jag mig i sängen och startade tven. Jag låg och tittade på MTV och försökte att inte tänka men det gick inte. När klockan var efter 11 ringde jag Alize. Hon borde ju verkligen ha kommit hem nu. Först tänkte jag fråga om hon ville följa med på turnén men jag kom på att Scooter måste bekräfta att det går först..

Alizes perspektiv
När jag och Caitlin kom hem från bion hällde jag ut det jag köpt på sängen och hängde upp det i garderoben. Sminket proppade jag in i mitt badrumsskåp. Jag gick ner i köket och gjorde en macka, sedan tog jag på mig min pyjamas och just då jag skulle starta tven ringde min mobil. Jag tittade på skärmen och såg att det var Justin.
-Hej älskling. svaraden jag.
-Hej finis.

Om jag inte hört att han inte var glad hade jag skrattat åt hans ordval. Men nu hörde jag att något var fel och jag blev genast orolig.
-Vad har hänt?
-Varför tror du att det har hänt något?
-Jag hör det på dig Justin, de är lika bra att berätta allt.
-Jag ska på turné..
-Men det är väl jätte roligt!
-Hela sommaren..
-Du pratar ju om hur mycket du saknar dina fans hela tiden! Då får du ju spendera mycket tid med dom.
-Ja, men nu kommer jag sakna dig mer än allt jag någonsin saknat!
-Aww, men vi kommer ju träffas ändå, jag kan komma och hälsa på dig flera gånger, och så kan vi prata på skype varje dag!

-Men det blir inte samma sak..
-Ryck upp dig, vi ska inte låta din dumma turné förstöra det mellan oss. sa jag och började bli orolig att han kanske hade rätt.
-Vi måste klara det! För jag skulle inte överleva utan dig..
-Aww, jag klarar mig inte utan dig heller bieber.
-Jag älskar dig!
-Jag älskar dig med!
-Juste, imorgon kan inte jag skjutsa dig till skolan för jag ska på nå möte.
-Jaha okej, så du kommer inte till skolan heller?
-Ne, eller jag antar att jag inte kommer.
-Okej, men då syns vi på onsdag då.
-Ja, hejdå gumman.
-Hejdå, lycka till på mötet!
-Tack! sa han och lät nu gladare än vad han gjorde i början av samtalet.

Jag la på och kollade på klockan. Halv 12. Jag gick på toa först och sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. Just då jag höll på somna kom pappa in i mitt rum.
-Godnatt gumman. viskade han och kysste mig i pannan.
-Godnatt, älskar dig.
-Älskar dig med.
Han stängde dörren och jag somnade snabbt efter det.

Taaaack för kommentarerna, nu har ni visat vad ni går för! :D fem kommentarer för nästa kapitel!

Never say never - kapitel 87

-Hej.. sa han vaksamt.
-Hej. mumlade jag.
-Du förlåt för igår, jag överreagerade, klart du ska få vara med dina kompisar. Men som sagt var, vi träffas ju nästan aldrig nu för tiden.
-Ne jag vet..
-Tack för att du lyssnade på mig igår i alla fall. Även fast du bara var på ditt rum så var du i alla fall hemma.
Fan.. Jag borde berätta sanningen för honom. Annars kommer jag få ännu sämre samvete. Men jag bara nickade och gick up på mitt rum istället.

Innan jag somnade ringde jag mamma. När jag pratat klart insåg jag att jag verkligen saknar henne grymt mycket. Varför skulle hon och pappa skilja sig?! Fast i och för sig, jag fick ju något bra på grund av det också. Jag skulle ju aldrig träffat Justin om det inte vore för deras konstanta bråkande som ledde till skillsmässa. Och jag är verkligen glad att vi flyttade till Atlanta och inte någon annanstans i USA.

Jag började tänka på mina gamla vänner och insåg att jag nästan glömt bort dom. Det är hemskt att jag inte pratat med dom på jätte länge. Jag menar, det var meningen att jag skulle vara vän med dom resten av mitt liv och så flyttar jag hit och allt förändras. Jag måste träffa dom snart annars kommer vi tappa kontakten totalt och det får bara inte hända. Dom betyder för mycket för mig.

Mina tankar höll mig vaken ganska länge men tillsist somnade jag. Klockan var nog bara vid tolv när jag somnade men jag hade bestämt mig att somna jättetidigt. Jag vaknade dock upp lika trött som vanligt. Fast det kan nog bero på att det var måndag också och att jag var tvungen att stressa till skolan.

Jag tvingade mig upp ur sängen och letade fram kläder. När jag klätt på mig de svarta jeansen och rutiga skjortan gick jag ner för att göra frukost. Jag tog med mig mjölken och flingorna till mitt rum och startade locktången. Medans jag väntade på att den skulle vi varm åt jag upp frukosten. Sedan skruvade jag håret och avslutade med att spraya på lite hårspray. Jag gick sedan in på toan och borstade tänderna sedan sminkade jag mig lite. Just då jag packat ner skolböckerna i väskan hörde jag Justin tuta utanför.

Jag rusade ner för trappen och tog på mina converse och hängde jackan över armen. Innan jag sprang ner på gatan och hoppade inte i Justins Range Rover ropade jag hejdå till pappa men stängde dörren innan jag fick ett svar.
-Hej shawty. log han kysste mig.
-Hej snygging. sa jag och böjde mig ner för att knyta skorna.

-Jag höll fan inte på komma hemifrån på grund av alla, ursäkta ordvalet, jävla papparazzi-idioter.
-Stackars dig. muttrade jag.
-Jag antar att sånt är livet.
-Inte rättvist... Fattar inte varför dom inte kan låta dig vara. Jag menar, du gör ju mer normala grejer än andra typ..
-Hahah ja...
-Men jag får väl skulla mig själv.
-Varför?! Det är ju inte ditt fel!
-Jag visste ju hur det var att vara känd.
-Men det är ju fel.. Det ska inte behöva vara så.
-Här är det så.

-Då får vi flytta till Grönland och bli helt isolerad från mänskligheten. muttrade jag.
-Hahah gumman, vi klarar nog av det hoppas jag.
-Vilket av det, flytta till Grönland eller bo kvar? flinade jag.
-Hahah, bo kvar.
-Haha okej.

Efter ett tag parkerade Justin bilen och vi gick in i skolan. 7 timmar senare flydde jag från helvettet så fort jag kunde tillsammans med Caitlin och Christian. Vi hade bestämt oss för att åka och shoppa och sedan se bio ikväll. Men först skulle vi skjutsa hem Christian och Caitlin skulle byta skor.

När vi kom fram till stan gick vi direkt in på forever 21. Caitlin plockade åt sig hur mycket kläder som helst medans jag bara tog en tunika, två overzise tshist och ett linne. Vi gick in i provrummet och jag bestämde mig för att köpa tunikan och ena tshirten. Caitlin köpte typ seriöst tusen grejer.

-Lyllo dig jag önskar jag var lika rik dom du. muttrade jag när vi betalat.
-Hahah, de är ganska praktiskt när man har en sån bra pappa. flinade hon.
-Haha de förstår jag. fnissade jag.
-Men du har ju Justin, han skulle ju kunna betala allt för dig.
-Haha jag vet men jag vill inte att han ska tro att jag utnyttjar honom på något sätt.
-Äsch, han skulle nog inte tro det, han vet att du älskar honom och han älskar dig. log hon.
-Aww, syns det? log jag stort.
-Det syns enormt mycket.
-Haha pinsamt.
-Nejdå, men du? lova mig en sak! sa hon hotfullt.
-Vadå? frågade jag och ryggade tillbaka.

Fem kommentarer så får ni ett till kapitel! :)

-

tack för att ni kommenterat! :) jag ska försöka skriva längre kapitel men då lär uppdateringen bli lite sämre. Och i helgen kommer jag inte uppdatera alls för jag ska till stugan nu. Men om ni kommenterar mycket så lovar jag flera långa kapitel nästa vecka!

Never say never - kapitel 86

Jag tittade skamset på Justin och han flinade gulligt.
-Hahah de är ju ingen kattastrof direkt. fnissade han.
-Ne men de är ju för fan pinsamt. flinade jag.
-Hahah dom är ju våra kompisar, så farligt är det ju inte. log han.
-Haha vågar vi gå till dom nu eller?
-Vi kan ju alltid prova. flinade han och reste sig upp.


Han klädde på mig och jag gjorde likadant.
Vi gick in till det som skulle föreställa köket och där satt dom på golvet och åt godis.
-USCH NU TAPPADE JAG GODISLUSTEN. muttrade Chaz och tittade irriterat på oss.
-Hahah kom igen, vi är ju vanliga människor och vanliga människor.. gör sånt. flinade Justin.
-Men vanliga människors kompisar brukar ju inte behöva se en andvänd kondom..som inte är sin egen. muttrade han men jag såg att han snart skulle börja garva.
-Varför skulle ni hoppa på oss då? flinade jag.
-Christian idé. svarade Chaz ''surt''
-Jaså, har inget minne av att jag var vaken innan du började skrika men okejdå. flinade Christian.

Chaz började skratta och snart skrattade vi allihopa.
-Fyfan nu glömmer vi det här. flinade Chaz.
-Låter bra de. höll jag med.

När vi packat ihop allting åkte vi hem och jag klättrade in genom fönstret igen. Min dörr var fortfarande låst så förhoppningsvis hade inte pappa upptäckt något.

Jag gick direkt in i duschen för att fräscha upp mig. När jag var klar med allt var klockan 2 och min mage värkte av hunger. Jag låste försiktigt upp dörren och gick ner till köket. Medans jag stod och kokade nudlar kom Simon fram till mig.

-Nästa gång du ska smita ut, försök vara tystare. flinade han.
Hans ord träffade mig som en kniv i magen. Nu är jag körd. Pappa kommer hata mig för alltid.
-Fan.. Vad sa pappa?
-Nej men de är lugnt, han hörde inget.
-Tack och lov!
-Hahah. Vad gjorde du ute ända tills imorse?
-Jag tältade med några kompisar..
-Okej. Hälsa pappa att jag gått till skateparken med Josh.
-Kan inte du göra det själv? Jag vill inte prata med han just nu.
-Men kom igen... muttrade han och började skriva en lapp istället.
-Vars är pappa föresten? frågade jag medan jag rörde om nudlarna.
-Han är och handlar.

Jag svarade inte och Simon smällde igen dörren. Jag såg hur han tog sin skateboard och började åka ner för backen. Jag hällde upp nudlarna och medan jag åt bläddrade jag i en skvallertidning. När jag ätit upp och diskat undan så satte jag mig i soffan och zappade mellan kanalerna.

Jag blev tröttare och tröttare och plötsligt hörde jag hur något smällde till. Jag hoppade till och reste mig försiktigt från soffan. Jag smög ut till köket och kikade in i hallen och insåg att det bara var pappa som kommit hem. Han tittade upp och upptäckte mig.

-Hej.. sa han vaksamt.
-Hej. mumlade jag.
-Du förlåt för igår, jag överreagerade, klart du ska få vara med dina kompisar. Men som sagt var, vi träffas ju nästan aldrig nu för tiden.
-Ne jag vet..
-Tack för att du lyssnade på mig igår i alla fall. Även fast du bara var på ditt rum så var du i alla fall hemma.
Fan.. Jag borde berätta sanningen för honom. Annars kommer jag få ännu sämre samvete. Men jag bara nickade och gick up på mitt rum istället.

KOMMENETA!

-

Fan va jag har lust att lägga av med den här bloggen. Jag skriver så ofta jag kan och lägger ner mycket tid på den här novellen, vad får jag tillbaka? två kommentarer? ni är 40 som läser, men jag får bara två kommentarer. Det känns inte alls roligt att fortsätta då direkt... Snälla kommentera annars kommer jag ta bort bloggen. För det tar faktiskt inte mer än 5 sekunder att skriva ''mer'' och den kommentaren gör mer än vad ni tror.  Och om ni inte gillar den, snälla säg det då, för då får jag försöka göra den bättre. Och till ni som faktiskt kommenterar, tack! :)


RSS 2.0