♥

När jag äntligen kom fram parkerade jag och tog sen hissen upp. Jag gick in på hennes rum och kände hur jag fick en chock... Alize.. Hon var inte där.



Jag kände paniken, vars är Alize?! Säg inte att hon opereras?! Tänk om det är värre än så, tänk.. tänk om, tänk om hon dött?!
Jag snubblade ut ur rummet och öppnade varje dörr i korridoren men hon låg ingenstans. Men som tur var såg jag Dr. Andie komma gående i korridoren. Han fick syn på mig och ropade
-Bieber!
Jag sprang fram till honom men han såg fullkomligt lugn ut.
-Vars är Alize?!
-Jag har försökt få tag på dig hela dagen, hon är vaken.
-VAA?! Varför har du inte ringt?!
-Jag har ringt dig hela dagen men du har inte haft telefonen med dig.
-Åh gosh, vars ligger hon då?!
-Följ med mig, men bara så du vet. Du får endast träffa henne i några sekunder sen måste du följa med några.
-Vilka? Varför?!
-Ja det lär du ju se....

När vi kom fram till hennes nya rum kollade hon oroligt på mig och då såg jag tre polisgubbar stå bredvid hennes säng istället för hennes pappa och bror. Jäääävlar, vad har hänt nu?!
-Bieber, du måste följa med oss till stationen, vi har fått en anmälan om en misshandel hemma hos några vid namn Villegas.
-VA?! sa jag chockat och sen kom jag på att jag nyss misshandlat henne, dom skulle alltså gripa mig. men Alize då, jag kan ju inte bara lämna henne?!
-Ja, klockan är 15.24 och du är anhållen för misshandel på Jasmine Villegas.
-Men det går inte?! Jag måste stanna med Alize!

Då öppnade Alize munnen och alla blev tysta.
-Vad har du gjort Justin?! sa hon med svag röst.
-Förlåt Alize! Men jag vet allt, det var Jasmine som körde på dig!
-Hur kan du veta det?
-Jag kommer ihåg det nu, varför har du inte sagt något?!
-För jag förstod att det här skulle hända...
-Vad?!
-Du skulle göra något med henne!
-Förlåt... jag vet inte varför jag gjorde det, jag kunde inte bara stå ut med att veta att hon kört på dig och jag inte kunde ge tillbaka.
-Men hon skulle ju ändå hamna i fängelse när jag blev bättre. Nu är det du som åker i fängelse istället.
-Förlåt..
-Det är inte mig du ska be om förlåt.
-Du är den enda jag ska be om förlåt till, Villegas kan ba dra åt helvete!
-JUSTIN!
-Förlåt.. sa jag med sorgsen röst och gick fram till henne.

Jag böjde mig ner och kysste henne och hon besvarade kyssen. Åh vad jag har längtat efter hennes underbara läppar! Jag suckade och höll om henne. Men sen tog poliserna tag i mina armar och drog bort mig, det sista jag såg var Alize vackra ansikte som bara visade rädsla, oro och irritation. Jag förstod att hon var besviken på mig, men det var ändå ingenting gämfört med vad alla andra kommer vara. Speciellt mamma.

-Ta det lugnt! utbrast jag.
-Jag tänker inte direkt sticka härifrån om det är de ni tror.
Som tur var kunde jag inte se någon paparazzi så förhoppningsvis så får jag förklara vad som hänt innan alla rykten startar.

När vi kom fram till polisstationen så förde dom mig direkt in till ett förhörsrum. Jag fick en dricka och sen kom en polis in och började förhöra mig.
Jag berättade allt från början till slut och talade bara sanning.
-Okej, trots att jag kan förstå att du reagerade som du gjorde så var det ändå grymt fel gjort och du måste stanna här. Vi försöker få tag i Jasmine och hon ska också få sitt straff. Och så hoppas vi att Alize blir bättre, hon verkar vara en väldigt fin flicka och var väldigt orolig över dig.
-Tack... eller vad man ska säga.
-Följ med mig så ska du få duscha och byta kläder och så kommer det mat om en timme. George där framme hjälper dig.
-Okej..

Alizes perspektiv

Åh varför ska Justin alltid agera så snabbt. Om han hade tänkt igenom det lite så skulle han kunna sitta här med mig nu. Men istället var Pattie, pappa och Simon här.
Pattie var alldelens för arg, besviken och ledsen på Justin för att kuna fara till honom. Vi satt och pratade lite och det kom även poliser och förhörde mig. Jag kände mig ganska stark men samtidigt väldigt svag. Tillsist blev jag så trött så jag inte orkade hålla ögonen öppna men jag tvingade upp dom. Pattie lämnade mig sen efter en puss på kinden och en kram. Hon kramade även pappa och Simon och sen gick hon. Jag hade inte riktigt hängt med i samtalet men jag antog att hon skulle åka till Justin.

Pappa och Simon stannade kvar och efter ett tag somnade jag.

När jag sedan vaknade satt pappa och höll mig i handen samtidigt som Simon sov i en fotölj.
-Jag har tänkt på en sak pappa... varför har inte mamma kommit?
-Jag har faktistk inte berättat för henne vad som hänt...
-VA?!
-Jag kände på mig att du skulle klara det här för du är så stark, och så visste jag att mamma alltid bara jagar upp sig i onödan. Så jag tänkte att det var lika bra att inte säga något förän du mår mer stabilt.
-Pappa.. DET VAR INTE SMART GJORT!
-Hahah eller hur. Flinade Simon som nu vaknat.
-HON KOMMER DÖDA OSS!
-Lugn, jag ska ringa henne imorgon. Då kommer hon säkert och hälsar på.
-Neeej pappa snälla! Jag är för ung för att dö!! Snälla. Låt hon inte komma än! Jag måste ju kunna försvara mig.
-Hahha, jag försvarar dig gumman.
Jag blängde på honom, sedan kom en sjuksköterska in.

---

Tack CSI för så awesomeiga bilder, annars är det jätte svårt att hitta bilder ;p