Never say never - kapitel 41
Justins perspektiv
Kenny körde mig hem och jag tackade för att han alltid hjälper mig.
-Har du tänkt på att inte en enda paparazzi följt efter dig..
-Ja jag vet, det är ganska skumt.
Just som jag sa det hörde jag ytterdörren smällas igen och mamma klampade ner för trappen.
-Ojoj, tror jag åker nu. Sa Kenny ängsligt.
-Men?!
Jaha, då får jag möta döden ensam då...
Justins perspektiv
-JUSTIN DREW BIEBER!
Crap... jag är körd... trodde hon skulle vara glad över att se mig..
-HUR KAN DU VARA HEMMA?!
-Jag har folk som bryr sig mer om mig än vad du gör...
-Det där var inte rättvist. Du vet att jag älskar dig mest av alla.
-Men du kan väl visa det på något annat sätt än att låta mig sitta i fängelse tills jag ruttnar?
-Du må-
-Sschh! Jag vet att jag måste lära mig av mina misstag å blablabla. Men det hjälper inte bara för att jag sitter i fängelse. Speciellt inte nu, då Alize ligger på sjukhus och det ända jag vill är att träffa henne.
-Okej, förlåt, det kanske var taskigt att inte betala ut dig. Men jag vill bara veta att du inte ska få som du vill bara för att du är ''Justin BIEBER'' Okej?
-Ja jag vet, men det är inte för att jag är BIEBER som jag vill komma ut ur fängelse, det är för att jag verkligen måste vara med Alize just nu. Lock me in later then? sa jag spydigt och gick förbi henne.
Jag rusade upp på mitt rum och slängde ner massa kläder i en väska. Tog fram pengar och proppade ner i fickan. Sen gick jag in på toan och packde ner tandborste och hårtork. Tog även med mig min mobil som jag dumt nog glömt hemma sist och så packade jag ner min dator. Valde några filmer som vi kunde titta på och gick sedan ner. Mamma satt besviket i soffan och blängde på mig. Konstigt att hon inte klampat in på mitt rum och börjat skrika på mig...
-Jag åker till sjukhuset, stannar där en vecka. Förlåt...
-Du vet att jag älskar dig va? sa mamma tyst och jag såg att hon var på väg att gråta.
-Ja det är klart?! utbrast jag och sprang fram till henne.
-Snälla mamma gråt inte. sa jag och kramade henne.
-Jag älskar dig, no matter what! snyftade hon.
-Jag vet mamma, jag vet. Och jag älskar dig med, men jag måste verkligen åka nu.
-Sköt om dig och gör inget dumt.
Gosh vad hon har blivit känslosam.. Jag kanske är borta för mycket ändå. Saknar alla våra stunder tillsammans. Det är inte ofta jag är tillsammans med henne längre. Jag fick mer och mer skuldkänslor på väg till sjukhuset och började planera en kväll för bara mig och mamma.
Bara paparazzisarna låter mig vara. På tal om paparazzisar, har dom glömt bort att jag existerar eller. Har typ inte haft en enda efter mig den här veckan. Mina underbara fans kanske har tagit hand om dom. Haha. Drömma kan man ju alltid.
Alizes perspektiv
Har väntat snart en halvtimme på Justin och jag är redan orolig. Nog för att det tar typ 1 timme att hämta grejerna men ändå. Tänk om han krockat. Tänk om Jasmine smitit från psyket och försöker döda Justin?! Äsch, nu tror jag jag överdriver, varför ska jag alltid tänka så.. men det är ändå ganska stor chans. Kanske. Är det lätt att smita från ett psyke. Vem vet. Jag har då i alla fall aldrig provat. Men snart kanske jag blir tvungen med tanke på hur jag sitter här och funderar. Hahha.
-Justin anropar Alize. Skulle bli väldigt glad om du återvände till jorden. Månen behöver inte dig längre.
-Oj, haha. Jag satt bara och tänkte på hur jag skulle lyckas rymma från psyket.
-Psyket, vad snackar du om?
-Hahah, jag tyckte det tog så lång tid så jag tänkte liksom att Jasmine rymt från psyket och var på jakt efter dig för att hämnas.
-Haha undra om dom tagit rätt tjej, börjar nästan bli orolig att du borde sitta där istället.
-Hahah det var just det jag tänkte! flinade jag.
Jag tittade in i hans vackra chokladbruna ögon och kunde inte sluta le.
-Vad glor du på? flinade han.
-Diig. Fnissade jag.
-Jag vet att jag är snygg, men det blir lite jobbigt, speciellt om du ska hålla på så där. sa jag kaxigt men kunde inte hålla mig utan började skratta.
-Hahah tur att jag vet att du inte är seriös!
-Vadå, jag är allvarlig. sa jag och försökte se så seriös ut som möjligt.
-Ha-ha jätte skoj. Hur gick det hemma föresten? Dödade Pattie dig?
-Jajamen, är ett spöke nu liksom.
-Din humor suuuuger! flinade jag.
-Haha ne men hon blev typ sur på mig för att jag inte lyssnade men sen började hon typ gråta fast allt blev bra till slut.
-Vilken tur.
-Hur kunde du veta att Jasmine satt på psyket förresten?
-Pappa berättade det.
-Jaha. Men du, jag tog med mig min dator och lite filmer, tänkte vi kunde mysa lite.
-Hoppas du vet att jag knappt kan röra på mig. sa jag beklagande.
-Hahah snusko, det var inte direkt så jag tänkte.
-Haha nej men jag menade inte så jag-
-Du suger på ljuga. flinade han.
-Jag ljuger inte! Jag lovar!
-Hahah sure.
Jag låtsades bli sur och jag såg att Justin blev osäker.
-Du blev väl inte sur nu?
-Jo det kanske jag blev.
-Seriöst Alize? blev du det? isåna fall är jag ledsen, ville bara skoja lite.
-Jaha, men jag är i alla fall trött. Orkar inte se någon film.
-Nehe.. okej, förlåt. Ville inte att du skulle bli sur direkt...
-Ne men nu blev jag det.
-Förlåt... sa han ledset.
-Mmm. sa jag drygt men sen kunde jag inte hålla mig längre.
-Hahahha Bieber du är såååå kass!
-Åååh jag visste att du bara skojade!
-Hahah det gjorde du inte alls!
-Okejdå, men jag visste det nästan i alla fall.
-Jo det är ju det som är huvudsaken. flinade jag.
-Så, vad har du med dig för filmer då. frågade jag.
Han svarade inte så jag tittade bort mot honom där han satt på sin säng med datorn i knäet. Hans mun var öppen och han såg helt chockad ut.
Kommenteraaaaaa :D
Kenny körde mig hem och jag tackade för att han alltid hjälper mig.
-Har du tänkt på att inte en enda paparazzi följt efter dig..
-Ja jag vet, det är ganska skumt.
Just som jag sa det hörde jag ytterdörren smällas igen och mamma klampade ner för trappen.
-Ojoj, tror jag åker nu. Sa Kenny ängsligt.
-Men?!
Jaha, då får jag möta döden ensam då...
Justins perspektiv
-JUSTIN DREW BIEBER!
Crap... jag är körd... trodde hon skulle vara glad över att se mig..
-HUR KAN DU VARA HEMMA?!
-Jag har folk som bryr sig mer om mig än vad du gör...
-Det där var inte rättvist. Du vet att jag älskar dig mest av alla.
-Men du kan väl visa det på något annat sätt än att låta mig sitta i fängelse tills jag ruttnar?
-Du må-
-Sschh! Jag vet att jag måste lära mig av mina misstag å blablabla. Men det hjälper inte bara för att jag sitter i fängelse. Speciellt inte nu, då Alize ligger på sjukhus och det ända jag vill är att träffa henne.
-Okej, förlåt, det kanske var taskigt att inte betala ut dig. Men jag vill bara veta att du inte ska få som du vill bara för att du är ''Justin BIEBER'' Okej?
-Ja jag vet, men det är inte för att jag är BIEBER som jag vill komma ut ur fängelse, det är för att jag verkligen måste vara med Alize just nu. Lock me in later then? sa jag spydigt och gick förbi henne.
Jag rusade upp på mitt rum och slängde ner massa kläder i en väska. Tog fram pengar och proppade ner i fickan. Sen gick jag in på toan och packde ner tandborste och hårtork. Tog även med mig min mobil som jag dumt nog glömt hemma sist och så packade jag ner min dator. Valde några filmer som vi kunde titta på och gick sedan ner. Mamma satt besviket i soffan och blängde på mig. Konstigt att hon inte klampat in på mitt rum och börjat skrika på mig...
-Jag åker till sjukhuset, stannar där en vecka. Förlåt...
-Du vet att jag älskar dig va? sa mamma tyst och jag såg att hon var på väg att gråta.
-Ja det är klart?! utbrast jag och sprang fram till henne.
-Snälla mamma gråt inte. sa jag och kramade henne.
-Jag älskar dig, no matter what! snyftade hon.
-Jag vet mamma, jag vet. Och jag älskar dig med, men jag måste verkligen åka nu.
-Sköt om dig och gör inget dumt.
Gosh vad hon har blivit känslosam.. Jag kanske är borta för mycket ändå. Saknar alla våra stunder tillsammans. Det är inte ofta jag är tillsammans med henne längre. Jag fick mer och mer skuldkänslor på väg till sjukhuset och började planera en kväll för bara mig och mamma.
Bara paparazzisarna låter mig vara. På tal om paparazzisar, har dom glömt bort att jag existerar eller. Har typ inte haft en enda efter mig den här veckan. Mina underbara fans kanske har tagit hand om dom. Haha. Drömma kan man ju alltid.
Alizes perspektiv
Har väntat snart en halvtimme på Justin och jag är redan orolig. Nog för att det tar typ 1 timme att hämta grejerna men ändå. Tänk om han krockat. Tänk om Jasmine smitit från psyket och försöker döda Justin?! Äsch, nu tror jag jag överdriver, varför ska jag alltid tänka så.. men det är ändå ganska stor chans. Kanske. Är det lätt att smita från ett psyke. Vem vet. Jag har då i alla fall aldrig provat. Men snart kanske jag blir tvungen med tanke på hur jag sitter här och funderar. Hahha.
-Justin anropar Alize. Skulle bli väldigt glad om du återvände till jorden. Månen behöver inte dig längre.
-Oj, haha. Jag satt bara och tänkte på hur jag skulle lyckas rymma från psyket.
-Psyket, vad snackar du om?
-Hahah, jag tyckte det tog så lång tid så jag tänkte liksom att Jasmine rymt från psyket och var på jakt efter dig för att hämnas.
-Haha undra om dom tagit rätt tjej, börjar nästan bli orolig att du borde sitta där istället.
-Hahah det var just det jag tänkte! flinade jag.
Jag tittade in i hans vackra chokladbruna ögon och kunde inte sluta le.
-Vad glor du på? flinade han.
-Diig. Fnissade jag.
-Jag vet att jag är snygg, men det blir lite jobbigt, speciellt om du ska hålla på så där. sa jag kaxigt men kunde inte hålla mig utan började skratta.
-Hahah tur att jag vet att du inte är seriös!
-Vadå, jag är allvarlig. sa jag och försökte se så seriös ut som möjligt.
-Ha-ha jätte skoj. Hur gick det hemma föresten? Dödade Pattie dig?
-Jajamen, är ett spöke nu liksom.
-Din humor suuuuger! flinade jag.
-Haha ne men hon blev typ sur på mig för att jag inte lyssnade men sen började hon typ gråta fast allt blev bra till slut.
-Vilken tur.
-Hur kunde du veta att Jasmine satt på psyket förresten?
-Pappa berättade det.
-Jaha. Men du, jag tog med mig min dator och lite filmer, tänkte vi kunde mysa lite.
-Hoppas du vet att jag knappt kan röra på mig. sa jag beklagande.
-Hahah snusko, det var inte direkt så jag tänkte.
-Haha nej men jag menade inte så jag-
-Du suger på ljuga. flinade han.
-Jag ljuger inte! Jag lovar!
-Hahah sure.
Jag låtsades bli sur och jag såg att Justin blev osäker.
-Du blev väl inte sur nu?
-Jo det kanske jag blev.
-Seriöst Alize? blev du det? isåna fall är jag ledsen, ville bara skoja lite.
-Jaha, men jag är i alla fall trött. Orkar inte se någon film.
-Nehe.. okej, förlåt. Ville inte att du skulle bli sur direkt...
-Ne men nu blev jag det.
-Förlåt... sa han ledset.
-Mmm. sa jag drygt men sen kunde jag inte hålla mig längre.
-Hahahha Bieber du är såååå kass!
-Åååh jag visste att du bara skojade!
-Hahah det gjorde du inte alls!
-Okejdå, men jag visste det nästan i alla fall.
-Jo det är ju det som är huvudsaken. flinade jag.
-Så, vad har du med dig för filmer då. frågade jag.
Han svarade inte så jag tittade bort mot honom där han satt på sin säng med datorn i knäet. Hans mun var öppen och han såg helt chockad ut.
Kommenteraaaaaa :D
Kommentarer
Postat av: IdaJennySofia
jmmmmmmmmmeeeeeeertrrrrrr :D
Postat av: IdaJennySofia
mmmmmmmmmmeeeeeeeeeeeeeeeeeeerrrrrrrrrrrrrrrrrrrr :D:D:D:D
Postat av: Kajsa
Läst hele novelle idag, och jag måste säga att den är jättebra!!! Längtar asmycket till nästa kapitel! P.S. Skulle ni vilja göra ett länkbyte med mig?? //Kajsa :D
Trackback