Never say never - kapitel 84
-Det är bra att du äter, du behöver det. skrattade jag.
-Så du tycker jag är klen? Va? Gör du det? Din lilla fis? Ska vi se vem det är som är klen? Huh?! muttrade han och boxade till mig på armen.
-Kvinnomisshandel! skrattade jag och alla andra började också skratta.
-Ska vi städa undan nu så vi kan åka hem? sa jag.
-Ja, har alla ätit klart? frågade Justin och reste sig upp. Alla nickade och vi dukade av bordet. När vi var klara skjutsade Ryan hem oss.
Jag bytte om till mina egna kläder stoppade Patties och Justins i tvätten. Sedan satte jag upp håret i en knut och sminkade mig lite. När jag var klar letade jag fram en madrass och sovsäck sedan packade jag med min kudde och lite andra grejer. När jag var klar var klockan 6. Då gick jag ner till pappa och Simon för att vara lite social.
-Hej gumman, det var ett tag sen jag såg dig... mumlade han.
-Ja det har väldigt mycket nu på slutet.
-Det har varit väldigt mycket sens du träffade den där Justin.
-Jag trodde du gillade honom?
-Jag gillar honom! avbröt Simon.
-Tyst!
-Jag gör det, han är en jättefin kille, men jag gillar inte att han tar min lilla flicka från mig.
-Pappa, jag är inte liten längre. sa jag tydligt.
-Jag önskar bara att du kunde vara hemma lite oftare, kan inte vi umgås ikväll?
-Det går inte ikväll, jag ska.. tälta, eh, med mina kompisar.
-Vars ska ni tälta?
-...Ett jätte fint ställe..
-Det är säkert där va?
-Ja absolut.
Jag hatade att ljuga för pappa men han skulle aldrig släppa iväg mig annars.
-Kan du inte stanna hemma istället? frågade han.
-Men det finns ju fler tillfällen då jag kan vara hemma.
-Det finns fler tillfällen du kan tälta också.
-Men snälla! Vi har ju planerat det! utbrast jag.
-Ne tyvärr du får stanna hemma.
-Men lägg av?! Jag skiter i vad du säger jag ska dit ändå. skrek jag och stampade upp på mitt rum.
-Alize! Kom tillbaka på en gång! hörde jag hur han ropade efter mig men jag lyssnade inte.
-Det spelar ingen roll om du vill dit, du kommer inte ta dig ut!
Men jag skulle minsann dit. Jag låste dörren till mitt rum sedan väntade jag tills jag hörde tven starta. Då förstod jag att pappa lugnat ner sig och inte skulle märka när jag klättrade ut genom fönstret.
Jag ringde Justin och berättade vad som hänt. Han tyckte jag skulle stanna hemmam eftersom det bara skulle bli ännu mer bråk när pappa upptäckte mig men jag vägrade. Jag tjatade på honom och han gick med på att komma och hämta mig.
Jag slängde försiktigt ner min packning och sedan klättrade jag ner för brandstegen. Tack och lov för att brandstegen är långt från vardagsrummet annars hade han nog hört allt.
Jag sprang genom skogen som ligger bakom vårat hus och ner till busshållsplatsen där vi bestämt att träffas. Min packning var väldigt svår att bära så jag kunde inte direkt springa men jag gjorde mitt bästa. När jag kom fram till Justins bil pustade jag ut. Jag stoppade in min packning och sedan satte jag mig fram.
-Hej gumman, hur gick det? frågade han och kysste mig.
-Jo det gick bra tror jag. Han borde inte ha sett eller hört mig. Hoppas jag...
-Det blir inte roligt om han kommer på dig skulle jag tro..
-Ne det kan man lugnt säga. mumlade jag och bytte sen samtalsämne.
-När kommer dom andra då?
-Vi skulle åka och hämta upp dom nu. svarade han.
-Jaha okej, men ryms vi alla då?
-Jaa, plus att dom ju inte hittar.
-Ne juste.
Efter att vi hämtat upp dom och handlat lite godis, dricka och chips åkte vi mot det där himla huset. Vad vi kunde se så följde inga paparazzisar efter oss så förhoppningsvis skulle vi få vara själva.
va duktiga och kommentera nu, mer än två kommentarer klarar ni!:]
-Så du tycker jag är klen? Va? Gör du det? Din lilla fis? Ska vi se vem det är som är klen? Huh?! muttrade han och boxade till mig på armen.
-Kvinnomisshandel! skrattade jag och alla andra började också skratta.
-Ska vi städa undan nu så vi kan åka hem? sa jag.
-Ja, har alla ätit klart? frågade Justin och reste sig upp. Alla nickade och vi dukade av bordet. När vi var klara skjutsade Ryan hem oss.
Jag bytte om till mina egna kläder stoppade Patties och Justins i tvätten. Sedan satte jag upp håret i en knut och sminkade mig lite. När jag var klar letade jag fram en madrass och sovsäck sedan packade jag med min kudde och lite andra grejer. När jag var klar var klockan 6. Då gick jag ner till pappa och Simon för att vara lite social.
-Hej gumman, det var ett tag sen jag såg dig... mumlade han.
-Ja det har väldigt mycket nu på slutet.
-Det har varit väldigt mycket sens du träffade den där Justin.
-Jag trodde du gillade honom?
-Jag gillar honom! avbröt Simon.
-Tyst!
-Jag gör det, han är en jättefin kille, men jag gillar inte att han tar min lilla flicka från mig.
-Pappa, jag är inte liten längre. sa jag tydligt.
-Jag önskar bara att du kunde vara hemma lite oftare, kan inte vi umgås ikväll?
-Det går inte ikväll, jag ska.. tälta, eh, med mina kompisar.
-Vars ska ni tälta?
-...Ett jätte fint ställe..
-Det är säkert där va?
-Ja absolut.
Jag hatade att ljuga för pappa men han skulle aldrig släppa iväg mig annars.
-Kan du inte stanna hemma istället? frågade han.
-Men det finns ju fler tillfällen då jag kan vara hemma.
-Det finns fler tillfällen du kan tälta också.
-Men snälla! Vi har ju planerat det! utbrast jag.
-Ne tyvärr du får stanna hemma.
-Men lägg av?! Jag skiter i vad du säger jag ska dit ändå. skrek jag och stampade upp på mitt rum.
-Alize! Kom tillbaka på en gång! hörde jag hur han ropade efter mig men jag lyssnade inte.
-Det spelar ingen roll om du vill dit, du kommer inte ta dig ut!
Men jag skulle minsann dit. Jag låste dörren till mitt rum sedan väntade jag tills jag hörde tven starta. Då förstod jag att pappa lugnat ner sig och inte skulle märka när jag klättrade ut genom fönstret.
Jag ringde Justin och berättade vad som hänt. Han tyckte jag skulle stanna hemmam eftersom det bara skulle bli ännu mer bråk när pappa upptäckte mig men jag vägrade. Jag tjatade på honom och han gick med på att komma och hämta mig.
Jag slängde försiktigt ner min packning och sedan klättrade jag ner för brandstegen. Tack och lov för att brandstegen är långt från vardagsrummet annars hade han nog hört allt.
Jag sprang genom skogen som ligger bakom vårat hus och ner till busshållsplatsen där vi bestämt att träffas. Min packning var väldigt svår att bära så jag kunde inte direkt springa men jag gjorde mitt bästa. När jag kom fram till Justins bil pustade jag ut. Jag stoppade in min packning och sedan satte jag mig fram.
-Hej gumman, hur gick det? frågade han och kysste mig.
-Jo det gick bra tror jag. Han borde inte ha sett eller hört mig. Hoppas jag...
-Det blir inte roligt om han kommer på dig skulle jag tro..
-Ne det kan man lugnt säga. mumlade jag och bytte sen samtalsämne.
-När kommer dom andra då?
-Vi skulle åka och hämta upp dom nu. svarade han.
-Jaha okej, men ryms vi alla då?
-Jaa, plus att dom ju inte hittar.
-Ne juste.
Efter att vi hämtat upp dom och handlat lite godis, dricka och chips åkte vi mot det där himla huset. Vad vi kunde se så följde inga paparazzisar efter oss så förhoppningsvis skulle vi få vara själva.
va duktiga och kommentera nu, mer än två kommentarer klarar ni!:]
Kommentarer
Postat av: amanda
ÅHH VA BRAA!!!!! :D:D mermermer! :DD
Postat av: Anonym
Grymt bra :)
Postat av: Ida - Usa 12/13
You know I allways makes you proud , aamila cndersson ;)<3
Sjuktbra btw;-)<3
Trackback