Never say never - kapitel 86

Jag tittade skamset på Justin och han flinade gulligt.
-Hahah de är ju ingen kattastrof direkt. fnissade han.
-Ne men de är ju för fan pinsamt. flinade jag.
-Hahah dom är ju våra kompisar, så farligt är det ju inte. log han.
-Haha vågar vi gå till dom nu eller?
-Vi kan ju alltid prova. flinade han och reste sig upp.


Han klädde på mig och jag gjorde likadant.
Vi gick in till det som skulle föreställa köket och där satt dom på golvet och åt godis.
-USCH NU TAPPADE JAG GODISLUSTEN. muttrade Chaz och tittade irriterat på oss.
-Hahah kom igen, vi är ju vanliga människor och vanliga människor.. gör sånt. flinade Justin.
-Men vanliga människors kompisar brukar ju inte behöva se en andvänd kondom..som inte är sin egen. muttrade han men jag såg att han snart skulle börja garva.
-Varför skulle ni hoppa på oss då? flinade jag.
-Christian idé. svarade Chaz ''surt''
-Jaså, har inget minne av att jag var vaken innan du började skrika men okejdå. flinade Christian.

Chaz började skratta och snart skrattade vi allihopa.
-Fyfan nu glömmer vi det här. flinade Chaz.
-Låter bra de. höll jag med.

När vi packat ihop allting åkte vi hem och jag klättrade in genom fönstret igen. Min dörr var fortfarande låst så förhoppningsvis hade inte pappa upptäckt något.

Jag gick direkt in i duschen för att fräscha upp mig. När jag var klar med allt var klockan 2 och min mage värkte av hunger. Jag låste försiktigt upp dörren och gick ner till köket. Medans jag stod och kokade nudlar kom Simon fram till mig.

-Nästa gång du ska smita ut, försök vara tystare. flinade han.
Hans ord träffade mig som en kniv i magen. Nu är jag körd. Pappa kommer hata mig för alltid.
-Fan.. Vad sa pappa?
-Nej men de är lugnt, han hörde inget.
-Tack och lov!
-Hahah. Vad gjorde du ute ända tills imorse?
-Jag tältade med några kompisar..
-Okej. Hälsa pappa att jag gått till skateparken med Josh.
-Kan inte du göra det själv? Jag vill inte prata med han just nu.
-Men kom igen... muttrade han och började skriva en lapp istället.
-Vars är pappa föresten? frågade jag medan jag rörde om nudlarna.
-Han är och handlar.

Jag svarade inte och Simon smällde igen dörren. Jag såg hur han tog sin skateboard och började åka ner för backen. Jag hällde upp nudlarna och medan jag åt bläddrade jag i en skvallertidning. När jag ätit upp och diskat undan så satte jag mig i soffan och zappade mellan kanalerna.

Jag blev tröttare och tröttare och plötsligt hörde jag hur något smällde till. Jag hoppade till och reste mig försiktigt från soffan. Jag smög ut till köket och kikade in i hallen och insåg att det bara var pappa som kommit hem. Han tittade upp och upptäckte mig.

-Hej.. sa han vaksamt.
-Hej. mumlade jag.
-Du förlåt för igår, jag överreagerade, klart du ska få vara med dina kompisar. Men som sagt var, vi träffas ju nästan aldrig nu för tiden.
-Ne jag vet..
-Tack för att du lyssnade på mig igår i alla fall. Även fast du bara var på ditt rum så var du i alla fall hemma.
Fan.. Jag borde berätta sanningen för honom. Annars kommer jag få ännu sämre samvete. Men jag bara nickade och gick up på mitt rum istället.

KOMMENETA!

Kommentarer
Postat av: Melina

Grymt bra (:

2011-08-12 @ 15:29:30
Postat av: idaaaaaaaaaaaa

skitbraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!!! :D:D:D:DD:D:DD::<3

2011-08-12 @ 16:20:10
URL: http://bloggida.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jätte braaaaaaa!!!!!!!!!!!

varför skriver du inte längre Kapitel? det blir roligare att läsa då!

2011-08-12 @ 17:06:15
Postat av: Melis

Älskar det!

2011-08-16 @ 18:34:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0