♥

Jag smög upp till toan och på väg tillbaka till gästrummet gick jag förbi Justin rum, han ropade på mig med hes röst och jag gick in till hans rum.
-Vad händer? varför är du fortfarande vaken? frågade han.
-Ärligt talat kan jag inte sova på grund av den där jävla skräckfilmen, suckade jag.
Han började skratta och klappade på sängen bredvid sig. Jag gick och la mig där och han la sin arm runt mig. Jag somnade strax med ett leénde på läpparna.

---

Justins perspektiv

Alize somnade snabbt efter att hon lagt sig ner bredvid mig. Jag låg och kollade på hennes änglalika ansikte och somnade till hennes djupa andetag. Jag vaknade upp av att mamma skakade mig. Hon förde mig ut ur mitt rum och jag smög försiktigt för att inte väcka Alize. Jag gick klumpigt ner för trappen och satte mig i soffan. Jag suckade och tittade frågande på mamma.
-Varför väcker du mig så här tidigt?! frågade jag halv-irriterat.
-Justin, för det första, klockan är inte tidig, den är 11 och för det andra jag har något viktigt att prata med dig om, och nu har jag tydligen ytterligare en viktig sak att prata med dig om?
-Vad för viktiga saker?
-Du vet såna här varelser som kallas för tjejer som killar har en tendens att gilla?
-Eeeh? jaaaa?
-Såna ska man passa sig för.
-Mamma, vad snackar du om?
-Ne okej, det här är seriösa saker.

-Vadå?
-Varför sover Alize hos dig medans Jasmine är försvunnen?
-Men det är ju inte direkt ovanligt att Jasmine inte sover över här.
-Nja men hon brukar inte sova i din säng.
-Vi har inte direkt gjort något om det är det du tror?
-Det var inte det jag menade, utan har du någon aning om varför Jasmine är borta?
-Men hon är hemma, vi har bråkat lite.
-Hur kunde du lämna henne ensam efter att ni bråkat?!
-Vi bråkade ju typ i stort sett hela tiden, varför undrar du hela tiden varför Jasmine är borta?
-För att Jasmines föräldrar har ringt mig och frågat om jag sett henne, hon är försvunnen. Och hon svarar inte på mobilen.
-VA?!
-Ja Justin, vi måste hjälpa dom att leta.
-Jag går och väcker Alize....
-Gör det... Men du, Justin!
-Ja?
-Hur är det mellan dig och Alize?..
-Vi.. Vi är inte tillsammans, men vi är inte bara vänner.. jag vet inte riktigt, det är komplicerat.. allt har gått så fort.
-Okej, gör inget du ångrar bara.
-Nejnej, tack, tack mamma för att du finns, jag älskar dig ♥
Jag lämnade min tårögda mamma bakom mig och skyndade upp till Alize. Jasmine är säkert bara hemma hos en kompis... och hennes mobil har dött. Förhoppningsvis är det inget värre än så...

Alizes perspektiv

Jag vaknade av att Justin skakade mig. Jag stönade till och blängde på honom medan jag drog täcket över huvudet.
-Jasmine är försvunnen, sa Justin och drog av mig täcket.
-Du har liksom gjort slut med henne, det är andledningen till att det är jag som ligger här istället för henne.
-Ha-ha, det var inte det jag menade... sa han och leéndet dog bort.

-Hon är helt borta, hennes föräldrar har inte sett henne och hon svarar inte på mobilen.
-Men lugn, hon är väl bara hos en kompis.
-Jag hoppas det, även fast jag inte direkt gillar henne så vill jag ju inte att det ska hända henne något.
-Jag förstår det, samma här...
Justin bara mumlade något till svar och gick bort till fönstret. Jag gick fram till honom och la armarna om hans midja.
-Låt mig bara få gå och klä på mig och fixa mig lite, även fast jag inte har några saker här... och så åker vi och letar efter henne sen.
-Gör det, log han. Mamma har smink inne på toan så du kan låna lite av henne. Men ärligt talat är du lika fin utan, sa han och vände sig mot mig och kysste mig på pannan.

Jag sprang in i gästrummet där jag hade mina kläder från igår som nu var torra. Jag tog av mig Justins kläder och klädde på mig mina egna. Sen gick jag in med hans kläder och la dom på hans säng. Jag blev förvånad när Justin inte var där men insåg sen att han säkert gått ner för att äta. Jag skyndade in på toan och mycke riktigt låg det lite smink där, jag kletade på mig mascara och orkade sen inte fixa mig mer.

Nere vid köksbordet hade Justin dukat upp massa frukost.
-Det är bara att ta vad du vill ha!
-Tack, jag är sååå hungrig! sa jag och började ta för mig.