♥

Jag skrev tillbaka till Justin.
*Okej, när då?*
Han svarade snabbt
*Nu, kom till bron!*
Sen loggade han ut.

Jag klädde snabbt på mig och gick sedan bort till bron.
-Hej Alize, vi behöver prata.. sa han när jag kom fram till honom.
-Om vad?..
-Du vet...

---

..det där med kyssen och allt. Vi kanske ska vänta, eller vad tycker du? Alize? Gråter du?
-Nej, eller jo, kanske lite..
Nej,nej,nej! Vad har jag gjort?
-Asså nej, Alize jag gillar dig jätte mycket och allt. Men det kanske är säkrast att vänta?
-Så kyssen betydde ingenting eller?
-Klart den gjorde. Sa jag snabbt och säkert.
-Min förra pojkvän, just innan jag skulle flytta så skulle jag säga hejdå till han. Hans dörr var öppen så jag gick bara in. Då såg jag han ligga med en annan tjej. Vet du hur svårt det var för mig? Vi var ihop i fyra år. Jag trodde han var den rätta och allt. Några dagar innan det hända tog han min oskuld. Jag har tänkt på han ända sen dess. Han ringer varje dag, men jag trycker bara på upptagen, han mailar mig hela tiden.
Jag pallar inte läsa något. Jag trodde jag aldrig skulle bli kär igen, tills jag träffade dig..
Eller jag vet inte längre. Inte efter det här. I guess love sucks!
När hon sa det där sista meningen, så vände hon sig och började gå hem.
-Alize! Alize vänta!
Hon började springa, men jag hann ikapp henne.
Jag ställde mig framför henne och kramade om henne.
-Förlåt.. Jag menade ju inte så, jag gillar dig verkligen jätte mycket. Men efter allt som har hänt kanske vi ska vänta?
-JAG VILL INTE VÄNTA! Jag vill bara gå hem. Sa hon.
-..Då stjusar jag hem dig..
-Nej jag går.. själv!
Hon  började gå fortare, och jag kunde inte röra mig. Fötterna var som fastfrusna. Jag ville ju inte att det skulle bli så här. Jävla Chaz! Nä, okej förlåt det är inte hans fel. Det är mitt fel, jag är ett sån idiot.
Jag satt mig ner på knä och la huvudet i händerna och grät.
Jag har aldrig känt så här för någon, och nu var allt förstört.

Alizes perspektiv

Hela vägen hem ångrade jag mig att jag berättat allt för honom, men jag kunde inte hindra mig, orden bara flög ur munnen på mig. Jag kan inte fatta att jag flashade hela mitt liv för honom, han vill ju inte ens ha mig, varför tänkte jag inte innan jag sa allt det där?! Nu kommer han ju bara behandla mig som någon psykiskt sjuk depprimerad människa eller nåt.
När jag kom hem, la jag mig i sängen och grät.
Sen tror jag att jag somnade, för jag drömde att jag och Justin gifta oss.

Jag låg i sängen i en vecka, minst!
Orkade inte gå till skolan, sa till pappa att jag var sjuk.
Och där låg jag, i sängen, och grät så fort jag var ensam hemma.
Justin ringde hela tiden, jag har tagit ut simkortet nu.

-Gumman, mår du fortfarande dåligt?
Jag reste mig fort upp i sängen.
-Jag har fortfarande jätteont i huvudet, så jag stannar hemma ett tag till från skolan.
-Dina kompisar har varit här. Justin lämnade ett brev. Jag lägger det på skrivbordet.
-Okej, kommer dom nån fler gång släpp inte in dom är du snäll.
-Har det hänt något?
-Nej, jag har bara så jätteont i huvudet. Säg att jag kommer till skolan strax. Och att jag inte orkar ha besök.
-Det ska jag göra! Sov nu, så du blir bättre. Kommer upp med mat sen.
-Tack.

När pappa hade gått, gick jag fram till skrivbordet. Tog upp brevet. Sen gick jag in till pappas kontor och strimlade det.
Sen gick jag tillbaka till sängen och somnade. Drömde alltid samma dröm. Jag och Justin gifter sig.
Men drömmen var så verklig. Jag och Justin i en trädgård, mamma är där, Erik, Maja, Josse, Caitlin, Chris, pappa, Chaz, Ryan och alla andra.

Jag vaknar av att pappa knackar på dörren.
-Gumman här har du mat.
-Tack.
-Sen är det någon du borde träffa.
-Va? Vem?
In genom dörren kom..