Never say never - kapitel 21
-Mamma, ska vi gå nu?
-Gud vad fin du blev! Ja, vi kan gå nu.
Vi satte oss i bilen och började åka.
När vi närmade oss bron såg jag någon stå på den, jag försökte titta närmare och då såg jag vem det var...
...Det var Justin som stod på bron.
-Gå Alize. Gå och prata med han. Sa mamma.
Jag sprang ut ur bilen och fram till Justin och kramade honom.
-Alize.. Förlåt.
-Det gör inget..
-Är du säker?
-Nej, men nu glömmer vi allt det där.
Vi stod och kramades länge.
-Vars har du varit? Frågade han när jag släppte han.
-Hemma. Inte orkat gå till skolan..
-Åhh.. Alize jag har tänkt ganska mycket. Jag har stått på den här bron i 3 veckor nu och tänkt på allt du sa och hur mycket jag ångrar allt det jag sa.
-Jag har tänkt mycket också. Jag tror jag älskar dig Justin, men nu vet jag inte om det här kommer funka..
-Men vi kan få det att funka!
-Men din turneér och dina fans, du kommer ju nästan aldrig att vara hemma.
-Men du kan följa med mig!
-Jag vet in.. Mer hann jag inte säga, för han la händerna på mina kinder och kysste mig.
Han är verkligen jättebra på att kyssas.
-Justin, jag önskar att jag kan men min mamma är här och vi skulle fara och shoppa. Så jag måste gå.. Men vi träffas i skolan imorgon.
Sen kysste jag han igen och sprang bort till bilen.
Jag såg Justin när han gick hem.
Jag och mamma pratade hela vägen in till stan.
Vi shoppade hur mycket som helst. Sen åt vi på kinaresturang och såg på bio.
Klockan 10 kom vi hem. Jag och Justin smsade hela natten.
På morgonen så duschade jag och klädde på mig. Blev ett linne och höga shorts.
Det kändes så ovanligt att gå till skolan, som om det var första dagen efter sommarlovet.
Justin skulle hämta mig på morgonen.
-Pappa jag far nu! Hejdå mamma.
-Hejdå! Skrek båda i kör.
Nu när mamma och pappa inte bråkar känns det jätteskönt.
-Hejsan, vad fin du är! Sa Justin när jag hoppade in i bilen.
-Tack, du med.
Skoldagen bara flög iväg och när skolan slutade gick jag, Caitlin, Justin, Chris, Chaz och Ryan hem till Justin.
Alla var jätteglada att se mig.
-Gud vad fin du blev! Ja, vi kan gå nu.
Vi satte oss i bilen och började åka.
När vi närmade oss bron såg jag någon stå på den, jag försökte titta närmare och då såg jag vem det var...
...Det var Justin som stod på bron.
-Gå Alize. Gå och prata med han. Sa mamma.
Jag sprang ut ur bilen och fram till Justin och kramade honom.
-Alize.. Förlåt.
-Det gör inget..
-Är du säker?
-Nej, men nu glömmer vi allt det där.
Vi stod och kramades länge.
-Vars har du varit? Frågade han när jag släppte han.
-Hemma. Inte orkat gå till skolan..
-Åhh.. Alize jag har tänkt ganska mycket. Jag har stått på den här bron i 3 veckor nu och tänkt på allt du sa och hur mycket jag ångrar allt det jag sa.
-Jag har tänkt mycket också. Jag tror jag älskar dig Justin, men nu vet jag inte om det här kommer funka..
-Men vi kan få det att funka!
-Men din turneér och dina fans, du kommer ju nästan aldrig att vara hemma.
-Men du kan följa med mig!
-Jag vet in.. Mer hann jag inte säga, för han la händerna på mina kinder och kysste mig.
Han är verkligen jättebra på att kyssas.
-Justin, jag önskar att jag kan men min mamma är här och vi skulle fara och shoppa. Så jag måste gå.. Men vi träffas i skolan imorgon.
Sen kysste jag han igen och sprang bort till bilen.
Jag såg Justin när han gick hem.
Jag och mamma pratade hela vägen in till stan.
Vi shoppade hur mycket som helst. Sen åt vi på kinaresturang och såg på bio.
Klockan 10 kom vi hem. Jag och Justin smsade hela natten.
På morgonen så duschade jag och klädde på mig. Blev ett linne och höga shorts.
Det kändes så ovanligt att gå till skolan, som om det var första dagen efter sommarlovet.
Justin skulle hämta mig på morgonen.
-Pappa jag far nu! Hejdå mamma.
-Hejdå! Skrek båda i kör.
Nu när mamma och pappa inte bråkar känns det jätteskönt.
-Hejsan, vad fin du är! Sa Justin när jag hoppade in i bilen.
-Tack, du med.
Skoldagen bara flög iväg och när skolan slutade gick jag, Caitlin, Justin, Chris, Chaz och Ryan hem till Justin.
Alla var jätteglada att se mig.
Kommentarer
Postat av: sanna
vill ha mer :)
ps. kapitel 25 är ute på bloggen
Trackback