Never say never - kapitel 45

Sedan kysste han mig på kinden, ställde sig upp och tog av sig sin tröja. Någon minut efter det sov han. Jag låg vaken ett tag men sen somnade jag till hans djupa andetag.



Alizes perspektiv
Nu har det gått en vecka sens jag vaknade och idag ska jag få åka hem. Justin har varit med mig hela tiden, förutom några timmar på dagen då han varit i skolan. Jag kan röra mig nu, utan att det känns som att hela jag ska rasa ihop. Enligt läkarna har allt läkt som det ska och jag lär vara helt bra om någon vecka. Pappa och mamma har varit och hälsat på varje dag och mamma var självklart jätte sur för att vi inte berättat något för henne på en gång. Men jag tror ändå pappa gjorde rätt som inte berättade under tiden jag låg i koma.

Jag och Simon har tjatat på mamma att hon ska flytta hit istället så vi kan träffa henne oftare. Men det går inte, hon har sitt jobb i Phoenix och hela sitt liv där. Det hade jag också, men mycket har förändrats på bara några månader. Mycket. Jag pratar till exempel aldrig med mina bästa vänner längre. Jag kan nästan inte gå ut utan att bli påhoppad av någon. Både fans och paparazzis. Jag har inte lika bra kontakt med min mamma heller. Men det possitiva är att jag har den absolut bästa pojkvännen man kan ha, jag har fått jätte fina vänner och jag och pappa har kommit varandra mycket närmre.

Nu är klockan 3 och Justin ska komma och hämta mig när som helst. I helgen har han lovat mig att vi ska hitta på något jätte skoj. Han verkar ha massor planerat. Undra om han tänker på att jag är halvt handikappad....

Justins perspektiv
Hon sitter på sin säng och verkar vara väldigt borta. Jag stannade i dörröppningen och bara tittade på henne. Min fina vackra Alize. Jag ska aldrig någonsin låta någon skada henne igen. Efter ett tag harklade jag och gick fram till hennes säng. Hon ryckte till men sen log hon mot mig.
-Hej shawty.
-Hej Bieber.
-Ska vi åka? frågade jag.
-Ja, men chilla, någon skulle komma och snacka med mig...
-Jaha okej, sa jag och satte mig i stolen vid fönstret.

-Kom hit, sa jag och klappade på mitt knä.
Hon hoppade fram till mig på ett ben och satte sig i mitt knä.
-Hur mår du, gumman?
-Bra, jag har inte tagigt något idag men har ändå inte ont.
-Vilken tur. sa jag och kysste henne på kinden, hon vred på huvudet och jag kysste hennes underbara läppar. Vi glömde bort allt runtomkring oss och vi blev vildare och vildare. Efter någon minut hörde jag hur någon harklade sig. Jag tog fort bort handen från Alizes kind och hon vred sig mot dörren.

-Öhm ursäkta att jag kommer in och stör... eh.. jo, nu kan du åka hem. Vi har skrivit ut ett recept på värktabletter till dig. Ni får hämta ut det på vägen hem.
-Tack. sa Alize generat.
-Behöver du hjälp ut till bilen med någon väska eller något? frågade han sedan.
-Nej, Justin hjälper mig.
-Okej, krya på dig då! Och lycka till ni två också, haha.
-Tacktack. fnissade hon.

Jag tog våra väskor och gav henne kryckorna sedan gick vi ut till bilen. Det stod några fans utanför och när dom såg mig började dom flesta gråta.
-Dom är helt otroliga hur visste dom att du skulle vara här.
-Haha mitt fel twittrade, 'gonna pick upp my shawty now'
-Åh, iq-befriade paltskaft.
-Tack. flinade jag.

Tack och lov var inte dom här fansen så galna så alla fick sina autografer, kramar och bilder. Dom var väldigt trevliga mot Alize också som tog alla bilder. Men efter ett tag blev vi tvunga att gå till bilen.

KOMMENTERA :D

Kommentarer
Postat av: Kajsa

Älskar det!! //Kajsa :D

2011-05-03 @ 18:03:50
URL: http://minanovelller.blogg.se/
Postat av: M

Hellu, underbara författarinna! :)

Jag hitta din blogg idag och har läst igenom. ALLT! :D

Jag e jävligt förvånad att det e så lite kommentarer du skriver ju grymt bra!

Längtar tills det kommer mer! <3 ;)

2011-05-07 @ 22:48:12
URL: http://mina-berattelser.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0