Never say never - kapitel 51
-Visst.. uhm.. eh... visst andvänder ni... ja, du vet?...
-Pappa! sa jag generat då jag förstod vad han menade.
-Förlåt men jag är tvungen. sa han besvärat.
-Du kan vara lugn, vi har inte kommit så långt än.
-Okej.. umm, då byter vi samtalsämne då? flinade han.
-Hahah, ja... När skulle mamma fara hem?
-Hon åker på måndag. Vad har hänt mellan er? har ni bråkat.
-Ja men det är ingenting. mumlade jag.
-Säker?
Jag nickade bara.
När vi ätit klart så ringde det på dörren. Och det var Justin som kom.
Vi gick upp på mitt rum och jag var jätte nära på ramla i trappen men Justin tog fast mig.
-Åh jag hatar dom här jävla kryckorna! utbrast jag när vi kom in på mitt rum.
-Lugn gumman, du kan snart gå som vanligt.
-Jag orkar inte hoppa runt på dom längre!
-Då får jag väl bära dig då. Log han.
-Jaa. muttrade jag.
Han lyfte upp mig och bar mig till sängen.
-Hur länge tar det för ett ben att läka om man brytit det på tre ställen? frågade jag.
-Ingen aning, du behöver kanske kryckorna i en månad till.
-Åh nu blev jag ju bara mer deprimerad. Det känns som hundra år.
-Aww, ska jag göra det bättre? flinade han och jag nickade.
Han la sig över mig och började kyssa mig på halsen. Det blev mer och mer intensivt och Justins händer var överallt på mig. Mina händer var innanför Justins tröja och han bet sig i läppen. Vi fortsatte kyssas och just då jag dragit av Justins tröja knackade det på dörren. Justin flög av mig och letade efter sin tröja som på något sätt hamnat under min säng.
-Ehm ursäkta att jag stör. sa pappa besvärat då han såg att Justin stod utan tröja.
-Jag tänkte bara, um.. jag trodde ni inte kommit så långt än. fortsatte han och kollade menande på mig.
-Vad ville du? frågade ja surt.
-Jag tänkte bara att ni kanske ville ha något att äta så jag har poppat popcorn.
-Tack. mumlade Justin och tog emot skålen.
Pappa gick snabbt ut och jag och Justin kollade generat på varandra.
-Hahah va pinsamt. flinade Justin.
-Ah gosh, jag dööör. sa jag och gömde mig under kudden.
-Hahah så farligt var det väl inte. log han och tog bort kudden.
-Jo, men du kanske är van, eller vad vet jag. flinade jag.
-Hörru!
-Hahah ska vi kanske sätta på en film? frågade jag efter en stunds tystnad.
-Det tycker jag vi ska göra. Vad vill du se för någon?
-INGEN SKRÄCKIS! skrek jag.
-Haha fine.
-Jag tycker det är min tur att välja film nu.
-Okej, säg vilken du vill se så springer jag ner och hämtar den. log han.
-Okeeej... jag vet inte om du hört talas om den men den är väääldigt inspirerande och jag bra ääälskar skådespelaren, han är så grymt snygg, till och med snyggare än dig...
-Tack...
-Fast du behöver inte hämta den för jag har den här. log jag och tog fram Never Say Never som jag hade under min kudde.
-Åhå den filmen, är den verkligen bra? har hört att den handlar om en bögig bäver som låter som en tjej. flinade han.
-Jadu, det beror ju på om man är en beliber eller hater. flinade jag tillbaka.
-Hahah, vill du verkligen se den? sa han sedan seriöst.
-Klart jag vill!
-Då gör vi det. Log han stort.
Efter att vi sett klart filmen så satt vi och pratade någon timme. Tillsist blev jag alldelens för nyfiken över vad han hittat på till imorgon. Så jag blev tvungen att fråga.
-Snälla berätta vad vi ska göra imorgon! sa jag vädjande.
-Vill du verkligen veta?
-Ja! sa jag desperat.
-Okejdå...
Kommer han berätta? KOMMENTERA MASSOR!
-Pappa! sa jag generat då jag förstod vad han menade.
-Förlåt men jag är tvungen. sa han besvärat.
-Du kan vara lugn, vi har inte kommit så långt än.
-Okej.. umm, då byter vi samtalsämne då? flinade han.
-Hahah, ja... När skulle mamma fara hem?
-Hon åker på måndag. Vad har hänt mellan er? har ni bråkat.
-Ja men det är ingenting. mumlade jag.
-Säker?
Jag nickade bara.
När vi ätit klart så ringde det på dörren. Och det var Justin som kom.
Vi gick upp på mitt rum och jag var jätte nära på ramla i trappen men Justin tog fast mig.
-Åh jag hatar dom här jävla kryckorna! utbrast jag när vi kom in på mitt rum.
-Lugn gumman, du kan snart gå som vanligt.
-Jag orkar inte hoppa runt på dom längre!
-Då får jag väl bära dig då. Log han.
-Jaa. muttrade jag.
Han lyfte upp mig och bar mig till sängen.
-Hur länge tar det för ett ben att läka om man brytit det på tre ställen? frågade jag.
-Ingen aning, du behöver kanske kryckorna i en månad till.
-Åh nu blev jag ju bara mer deprimerad. Det känns som hundra år.
-Aww, ska jag göra det bättre? flinade han och jag nickade.
Han la sig över mig och började kyssa mig på halsen. Det blev mer och mer intensivt och Justins händer var överallt på mig. Mina händer var innanför Justins tröja och han bet sig i läppen. Vi fortsatte kyssas och just då jag dragit av Justins tröja knackade det på dörren. Justin flög av mig och letade efter sin tröja som på något sätt hamnat under min säng.
-Ehm ursäkta att jag stör. sa pappa besvärat då han såg att Justin stod utan tröja.
-Jag tänkte bara, um.. jag trodde ni inte kommit så långt än. fortsatte han och kollade menande på mig.
-Vad ville du? frågade ja surt.
-Jag tänkte bara att ni kanske ville ha något att äta så jag har poppat popcorn.
-Tack. mumlade Justin och tog emot skålen.
Pappa gick snabbt ut och jag och Justin kollade generat på varandra.
-Hahah va pinsamt. flinade Justin.
-Ah gosh, jag dööör. sa jag och gömde mig under kudden.
-Hahah så farligt var det väl inte. log han och tog bort kudden.
-Jo, men du kanske är van, eller vad vet jag. flinade jag.
-Hörru!
-Hahah ska vi kanske sätta på en film? frågade jag efter en stunds tystnad.
-Det tycker jag vi ska göra. Vad vill du se för någon?
-INGEN SKRÄCKIS! skrek jag.
-Haha fine.
-Jag tycker det är min tur att välja film nu.
-Okej, säg vilken du vill se så springer jag ner och hämtar den. log han.
-Okeeej... jag vet inte om du hört talas om den men den är väääldigt inspirerande och jag bra ääälskar skådespelaren, han är så grymt snygg, till och med snyggare än dig...
-Tack...
-Fast du behöver inte hämta den för jag har den här. log jag och tog fram Never Say Never som jag hade under min kudde.
-Åhå den filmen, är den verkligen bra? har hört att den handlar om en bögig bäver som låter som en tjej. flinade han.
-Jadu, det beror ju på om man är en beliber eller hater. flinade jag tillbaka.
-Hahah, vill du verkligen se den? sa han sedan seriöst.
-Klart jag vill!
-Då gör vi det. Log han stort.
Efter att vi sett klart filmen så satt vi och pratade någon timme. Tillsist blev jag alldelens för nyfiken över vad han hittat på till imorgon. Så jag blev tvungen att fråga.
-Snälla berätta vad vi ska göra imorgon! sa jag vädjande.
-Vill du verkligen veta?
-Ja! sa jag desperat.
-Okejdå...
Kommer han berätta? KOMMENTERA MASSOR!
Kommentarer
Postat av: Louise
MER!
Postat av: Kajsa
Superbra!! //Kajsa :D
Postat av: M
Sådär kan du ju inte avsluta!? :O ;)
Mer det är JÄTTEbra!! :)
Trackback