♥

Never say never handlar om en tjej som heter Alize(uttalas Alice) hon är 16 år och har nyss flyttat till Atlanta(hon börjar skolan efter jullovet). Hon är inget Justin Bieber fan men ingen hater heller, hon tycker bara att all hysteri runt honom är patetiskt.

---

Alize

Alizes perspektiv

Jag vaknade upp av att väckarklockan ringde hysterigt. Jag stängde av den och tryckte kudden mot huvudet. Första dagen i nya skolan, great, eller inte. Jag tog bort kudden från ansiktet när jag hörde att pappa öppnade min dörr.
- Hörru gumman, vakna nu, jag ska skjutsa dig och Simon till skolan om en timma. Om du ska hinna duscha så måste du gå upp nu.
- Men jag ska bara vila lite, muttrade jag.
- Du har inte tid att vila nu.
- Jag är sjuk, muttrade jag som nytt försök att få stanna hemma.
- Du ska upp nu! han lyfte upp mig ur sängen och bar mig till badrummet.
- Tack för skjutsen, flinade jag.
Jag låste dörren, tog av mig pyjamasen och klev in i duschen. Jag tvättade håret och tvålade in mig sen snurrade jag in mig i handduken. Jag letade runt i garderoben och valde ett par trasiga jeans och en svart tshirt. Jag länktar verkligen efter sommaren, nu när julen och nyår varit så finns det ingen vitts med vinter. Jag vill kunna gå runt i shorst. Jag släpade mig in till toan och sminkade mig lite. Sen torkade jag håret och gick ner och gjorde i ordning frukost. Pappa och Simon var redan färdiga, dom kollade på någon fotbolls match inne i vardagsrummet. Jag satte mig i köket och åt upp frukosten sen sprang jag upp på övervåningen och lockade mitt hår litegrann.
- Om du inte vill gå till skolan får du komma nu, suckade Simon i dörröppningen.
- Du förstår, de tar lite längre tid för en sextonårig tjej att göra sig i ordning än för en trettonårig kille, svarade jag medans jag blängde på honom och gick ner för trappen.
- Kom då, vill du gå till skolan eller? härmade jag honom.
Vi gick ut till bilen och pappa låste dörren efter oss. Jag saknar verkligen mamma, varför skulle dom skilja sig för? Och framförallt, varför skulle pappa flytta till Atlanta? Och varför var jag och Simon tvugna att följa med och lämna alla våra vänner i Phoenix? Livet är verkligen inte rättvist!

Den första blev verkligen jätte kort märkte jag nu :p Menmen...