Never say never - kapitel 52

-Åhå den filmen, är den verkligen bra? har hört att den handlar om en bögig bäver som låter som en tjej. flinade han.
-Jadu, det beror ju på om man är en beliber eller hater. flinade jag tillbaka.
-Hahah, vill du verkligen se den? sa han sedan seriöst.
-Klart jag vill!
-Då gör vi det. Log han stort.

Efter att vi sett klart filmen så satt vi och pratade någon timme. Tillsist blev jag alldelens för nyfiken över vad han hittat på till imorgon. Så jag blev tvungen att fråga.

-Snälla berätta vad vi ska göra imorgon! sa jag vädjande.
-Vill du verkligen veta?
-Ja! sa jag desperat.
-Okejdå...

Han tystnade och jag väntade på att han skulle svara. Efter att han inte sagt något på två minuter blev jag desperat.
-Men Justin, berätta då!
-Haha tror du verkligen jag är så dum att jag avslöjar det. flinade han och strök mig på kinden.
Jag slog bort hans hand och blängde på honom.
-Hahah blir du sur nu?
-Jaa. muttrade jag.
-Ojoj, då får man passa sig. retade han mig.
-Eller hur! sa jag och flätande ihop våra händer.
-Du får helt enkelt se imorgon. log han.
-Du vet att jag har dåligt tålamod så det är väldigt orättvist.
-Haha ja, men jag kan ge dig en ledtråd...

-Ja?
-Du kommer få träningsvärk i armarna. flinade han.
-Och vad menade du med det där, ska vi typ springa ett maraton och jag ska hoppa efter dig med mina kryckor eller?
-Haha ne jag tänkte eftersom du har så dålig kondition så kommer det väl bli jobbigt för dig att bara ta dig till bilen. flinade han.
-Tyst. skrattade jag.
-Hah, ne jag kanske ska börja dra mig hem, du måste sova så du är pigg imorgon. Hatar när du vaknar på fel sida, som idag. flinade han.

-Det är bara för att du är så taskig och retar mig.
-Haha men jag kan inte motstå det. sa han och kysste mig på pannan.
-''Jag kan inte motstå det'' härmade jag med fjantig röst.
-Haha ska sluta, jag lover. log han.
-Vilken tur då, you don't want me to go ninja on you. flinade jag.
-Haha hur ska du kunna göra det med bryta ben?
-Du skulle ju sluta reta mig!
-Jag är på väldigt rethumör som du kanske märker. flinade han.
-Ja, det går liksom inte att undvika. flinade jag tillbaka.

-Stannar du här eller vill du följa mig ner? frågade han efter en stunds tystnad.
-Jag följer dig om du bär mig. flinade jag.
-Tror du jag orkar bära dig eller?! utbrast han.
-Antingen så är du klen eller dum... muttrade jag.
-Hahah jag menade inte att du var tung, tänkte bara på att hela du är gipsad så du väger ju typ 100 kilo mer.
-Ha-ha...
-Hahah kom då, men tänk om jag tappar dig. sa han ängsligt.
-Sissy..

Han lyfte upp mig och bar mig ner för trappen. Han var jätte nära på tappa mig en gång och jag skrattade ihjäl mig åt hans ansiktsuttryck. Han muttrade någon som ''inte skoj alls, fatta hur nära det var'' Han ställde ner mig på golvet och jag balanserade på ett ben.
-Du kan ju stödja dig på ditt andra ben. log han.
-Men tänk om det blir något fel och så läker det fel och så måste jag operera mig och så dör jag...
-Hah lite vild fantasi kanske.
-Hahah jaja men det är bättre att vara försiktig i alla fall.
-Det har du rätt i.

-Då kommer jag och hämtar dig vid 7 imorgon kväll. log han.
-Okej, kan vi inte göra något innan dess.
-Tyvärr.. jag har två fotograferingar och en intervju så jag hinner inte. sa han ledsamt.
-Ah okej, lycka till då. log jag.
-Tack. log han tillbaka.

Han tog två steg mot mig och la handerna på mina kinder, jag la handen på hans höft och hans perfekta läppar kysste mina. Jag drog handen genom hans mjuka hår och han suckade. Sedan tog han bort ena handen och la den på min rygg. Efter ett tag avbröt vi kyssten och stod bara och tittade på varandra.
-I'll never let you go. viskade han.
Jag blev helt varm av hans ord men kunde inte låta bli att ge tillbaka så mycket som han retat mig.
-Never say never....
-Hörru, never say never funkar inte alltid. log han.
Jag log tillbaka och kysste honom igen. Sedan släppte han taget om mig och öppnade dörren.
-Jag älskar dig. sa jag och släppte hans hand.
-Jag älskar dig med shawty. sa han och gick ut.
Jag stängde dörren och insåg att det inte fanns en chans att jag skulle ta mig upp för trappen. Smart....

KOMMENTERA!


Kommentarer
Postat av: Louise

2011-05-18 @ 08:28:11
URL: http://nagranoveller.blogg.se/
Postat av: Jessica

Jag är inget stort fan av Justin men den här berättelsen är faktistkt riktigt bra keep up the goodwork;)

kika gärna in på min berättelse: http://thevampireobsession.blogg.se/category/fanfic.html

2011-05-18 @ 13:27:17
URL: http://thevampireobsession.blogg.se/
Postat av: M

Åååh.. Jag som var så nyfiken vad han hittat på! ;)

Jättebra! :D

2011-05-18 @ 19:04:50
URL: http://mina-berattelser.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0